Bild:
Religiositet och religion har i alla tider hjälpt människan att tolka, förstå och utstå tillvaron och livet.
S

Allmänt om religion

Religion besvarar existentiella frågor

Vår situation som människor i universum är väldigt utsatt. Att leva innebär att vi hela tiden ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att försöka besvara dessa frågor.

Själva ordet religion kommer från latinets "religare" vilket betyder ungefär att återknyta, återskapa. Det man försöker återskapa är kontakten med ursprunget.

I centrum av alla religioner återfinner man mysteriet, eller det heliga. Det heliga försöker religionsutövarna på olika sätt förstå, kontrollera och efterleva. Detta görs genom de tre återkommande momenten: tro, myt och rit.

Religionens ursprung - inledning

I alla kända kulturer, både historiska och nutida, finner vi spår av någon form av religion eller religiositet. Människor har dyrkat gudar och gudomligheter under både historisk och förhistorisk tid. En naturlig fråga är därmed när människor började föreställa sig andliga väsen och utföra ritualer riktade till dem.

Var det som med upptäckten att kunna göra upp eld? Något som en inspirerad person kom på för länge sedan och som därefter har förts vidare från generation till generation? Med andra ord, innan upptäckten av religion var människorna ett slags naturliga ateister.

Eller är den religiösa instinkten inbyggd i den mänskliga naturen, i våra gener, i vår hjärnas struktur? På samma sätt som biologiska drifter efter mat och sex eller kulturella behov som musik, poesi och dans?

De fem världsreligionernas viktigaste symboler. Från vänster: buddhismen, kristendomen, hinduismen, judendomen och islam.

Inom religiösa traditioner finns det olika sätt att svara på frågan. I till exempel judendomen och kristendomen så existerar Gud innan skapelsen av universum och människan, vilket inte är så konstigt eftersom han är skaparen. I det ursprungliga tillståndet innan syndafallet levde Adam och Eva i ett naturligt förhållande till Gud, men de hade inte vad vi brukar kalla för religion. Det är först i och med syndafallet och i samband med jordbrukets uppkomst och Abels och Kains offer (boskap och gröda) som religion i betydelsen bön och religiösa ritualer träder fram i de bibliska berättelserna.

Inom hinduismen å andra sidan, i de vediska skrifterna, så föregår religionen människan genom att gudarna själva är religiösa i den förståelsen att de utför offer. I den kända Purushahymnen (Rigveda 10.90) beskrivs hur i tidernas begynnelse gudarna offrade en enorm urmänniska, ur vilken både den materiella verkligheten och de olika mänskliga samhällsklasserna formades. En liknande föreställning finns i fornnordisk mytologi genom offret av jätten Ymir, vars hår blev till gräs och vars hjärna blev till molnen och benen till berg. Det är svårare att tänka sig en monoteistisk gud som religiös då han eller hon från början är det enda som existerar, men man kan fråga sig om änglarna har ett slags religion.

Evolutionära förklaringar om religionens ursprung

Religionsvetenskapen — det vetenskapliga studiet av religioner — växte fram under 1800-talets senare hälft. Med hjälp av evolutionsteorin — som framställde människans och kulturens framväxt som en naturlig gradvis process från ett apliknande tillstånd till den moderna människan — formulerades frågan om religionens ursprung på ett nytt sätt. Då man inte i ett vetenskapligt studium kunde ta hjälp av religiösa berättelser var man tvungen att försöka hitta naturliga orsaker.

Enligt evolutionismen skedde biologisk, teknologisk och kulturell utveckling nästan enbart i en riktning, från det enkla till det komplicerade, från det primitiva till det civiliserade, från det sämre till det bättre. Därmed såg man inte utvecklingen på samma sätt som kristendomen likt ett fall från ett perfekt ursprungligt tillstånd, och historien som en lång färd tillbaka till det paradis man förlorat. Framstegstanken föreställer sig istället historiens början som mörk och primitiv och vår nutid som upplyst, stående på toppen av utvecklingskurvan. Man hyste ingen sentimentalitet för det man lämnat bakom sig, eftersom det vi nu har är den bästa av alla världar. Utvecklingen delades in i olika stadier med sin egen teknologiska nivå och kulturella egenart. Religion är något som hör till ett relativt tidigt stadium, men är olämplig för vår vetenskapliga civilisation som endast förlitar sig på vad som kan mätas och analyseras med hjälp av sofistikerade matematiska beräkningar.

Det var dock uppenbart för dessa tänkare på 1800-talet och det tidiga 1900-talet att alla kulturer inte hade nått lika långt. Deras egna, västerländska samhällen, hade självklart nått längst, men man hade genom upptäcksfärder och kolonialism lärt känna nya kulturer i Afrika, Australien och Amerika som levde med mycket enkel stenåldersteknologi, och som inte hade något jordbruk eller skriftspråk. Forskarna tänkte sig att dessa människor levde kvar på tidigare stadier, vilka vår västerländska civilisation också befunnit sig på för länge sedan. De nutida primitiva folken var alltså ett slags levande fossiler och kunde studeras som bevis för hur människan hade levt i förhistorien. Deras samhällen och kulturer fungerade som tidsmaskiner med vars hjälp vi kunde rekonstruera vår egen forntid.

Samtidigt fanns det fortfarande många religiösa människor och former av vidskepelse och folktro (som att sätta ut gröt till tomten) kvar i de utvecklade länderna. Hur skulle man förklara det? Om vi hade nått en vetenskaplig och teknologisk nivå på vilken vi inte längre behövde religiösa förklaringar och berättelser, varför hade inte religionen dött ut? Förklaringen var att dessa myter och religiösa berättelser var survivals, överlevare från ett tidigare mer primitivt stadium, men att de obevekligt med en allt högre grad av rationalitet och modernisering skulle vittra bort.

Edward Tylor (1832–1917), en engelsk antropolog, ansåg att religion var en grundläggande tro på andliga väsen (animism) och att sådana föreställningar uppkom genom att människan hade funderat på skillnaden mellan en död och levande kropp, samt de gestalter som hon mötte i sina drömmar på natten. Slutsatsen som våra urtida tänkare drog var att människan hade en finmateriell kropp som kunde lösgöra sig under sömnen och som slutgiltigt lämnade kroppen när personen dog. Ur föreställningen om en själ utvecklades senare tanken på gudar och med den religionen.

Robert Ranulph Marrett (1866–1943) menade å sin sida att den mest ursprungliga religionen inte hade någon tanke på andliga väsen utan endast förhöll sig till en opersonlig kraft i naturen. Från den hade tanken på en själ och gudar utvecklats sig. Hans teori kallades därför för pre-animism, för-animism.

Emile Durkheim (1858–1917), en fransk sociolog, menade att de australiska urinvånarna (aboriginerna) var de mest primitiva av alla levande folk och att studiet av dem därmed var den mest säkra källan till den urtida religionen. Han tänkte sig vidare att religion egentligen var en mänsklig grupps symboliska sätt att dyrka sig själv, att religionerna handlade om individens underordnande under gruppen vilket uttrycktes med religiösa symboler. Religionens ursprung — grunden för de religiösa föreställningarna och ritualerna — fanns för Durkheim i de processer som gör det möjligt att leva i en grupp.

Problem för evolutionära förklaringar

Tanken på att vi kan komma åt mänsklighetens barndom genom nu levande samhällen på en låg teknologisk nivå mötte dock snart stora problem, då vissa forskare visade att även dessa ’primitiva’ folk hade avancerade religiösa föreställningar, som t.ex. den om en skapargud som stod över de andra gudarna. Detta var en teologisk tanke som primitiva folk inte borde kunna ha, enligt de lärda teorierna. Sålunda förnekade forskare inom det evolutionära lägret först fakta, men sedan var man tvungen att ge med sig. Det fanns alltså ingen given koppling mellan kulturella nivåer och teknologisk utveckling. En stam kunde vara teknologiskt underutvecklad men religiöst högtstående. Den kulturella utvecklingen gick inte heller rakt uppåt utan kunde gå bakåt. Evolutionismen hade därmed inte längre någon säker metod för att kunna säga något om religionens ursprung.

Tanken på att ökande modernisering skulle leda till religionens död fortsatte dock att vara stark bland religionsvetare speciellt sociologer och psykologer. Det var först mot slutet av 1900-talet som sekulariseringstesen slutligen föll. Insikten att religionerna inte kommer försvinna, att den religiösa driften på något sätt var inbyggd i människan växte sig allt starkare. Denna utveckling sammanföll med att religionerna blev allt mer inflytelserika på den politiska arenan. Revolutionen i Iran 1979 anförs ofta som en startpunkt.

Nya evolutionära förklaringar av religionens ursprung

Samtidigt uppstod nya försök att förklara religionens ursprung med hjälp av evolutionära förklaringar. Men nu inte genom analys av primitiva folks kulturer utan genom de nya rönen inom genetiken och hjärnforskningen. Grundtanken var nu att när människan utvecklades och fick förmågan till abstrakt tänkande så uppstod också de föreställningar vi finner i magi, sagor och religiösa berättelser. Det vill säga, när hon kunde skapa begrepp och ord som hav, människa och framtid: när människan fick ett språk, så uppstod religiösa föreställningar som ett slags bieffekt. Till exempel, genom att vi kan komma ihåg lättare sådana saker som en flygande människa än en vanlig människa, eller talande stenar än vanliga stenar, så blir de till en del av kulturen. Religionen är därför inbyggd i hjärnans sätt att fungera och forskningen som studerar detta kallas för kognitionsvetenskap.

En intressant evolutionär teori om religion har framfört av David Sloan Wilson i hans bok Darwin’s Cathedral (2002). Han menar att religiösa idéer och ritualer hjälpte mänskliga grupper att bli mer överlevnadskraftiga gentemot icke-religiösa grupper. Grupper av människor (till exempel en stam) fungerar därmed som ett slags organismer, likt bisamhällen. Individerna i dessa är beroende för sin överlevnad på bisamhällets uppbyggnad och effektivitet. På samma sätt är det för människor. De grupper som utvecklade religioner fick speciella resurser för att kunna bli till effektiva grupper i konkurrens med andra. Och vissa religioner gör gruppen mer välfungerande än andra. Genom att vi både är flockdjur och har språk så är religion ett naturligt inslag i vårt sociala liv. Om vi inte har religion så måste vi ha något annat som fyller samma funktion; annars riskerar det sociala systemet att falla isär.

Sekulariseringen har inte inneburit att vi har förlorat vårt religiösa intresse eller att vi inte skulle vara religiösa.

Om religionens fortsatta existens

Om människan är av naturen religiös så kommer inte religionen att försvinna, om vi inte genomgår en mycket genomgripande mutation. Men hur skall vi då förstå en ökande andel icke-religiösa i de västerländska samhällena? Om det var ett problem för den tidigare evolutionismen att det i våra högt utvecklade samhällen fortfarande fanns så primitiva sätt att tänka som det religiösa, så blir nu ateisterna ett problem för de som hävdar att religionen är inbyggd i människan. Kan vi förlora vår religion? Kan hela samhällen göra det? Eller gäller detta bara en sekulär elit som har genomgått långa avancerade utbildningar? Är det en övergående fas i våra samhällen? Eller kommer vetenskapen definitivt ersätta de religiösa förklaringarna?

Vad vi kan säga som en slutsats är att frågan om religionens ursprung hör ihop med vilken roll som religioner skall spela i vårt nutida samhälle. Om man tänker sig dem som överlevare från ett tidigare mer primitivt stadium så bör de i princip inte ha någon plats alls. Om de däremot är en viktig del av "att vara människa" vore det märkligt om de förpassades till den privata sfären för att långsamt tyna bort.
 

Viktiga begrepp

Lära: Vad man tror på i en religion.

Existentiella frågor eller livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång.

Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).

Polyteism: Tron på flera gudar (poly = flera | teos = gud).

Ateism: Det finns inte några rationella skäl att tro på Guds existens eftersom det aldrig påträffats spår av Gud i universum. En ateist tror inte på Guds existens.

Agnosticism: Man kan aldrig veta om det finns en gud eller inte eftersom det inte går att bevisa varken det ena eller det andra.

Myt: En berättelse som förklarar världens, naturens och människornas existens eller tillvaro.

Mytologi: Flera myter inom samma religiösa åskådning bildar tillsammans en mytologi. En mytologi är en samling myter som ger en ingående förklaring till varför världen ser ut som den gör, varför naturen är utformad som den är, människornas familjemönster, kvinnligt och manligt, liv och död samt många andra fenomen som behöver en förklaring.

Ritual: Speciell handling med religiös betydelse som ofta utförs i en speciell ordning, t.ex. bröllop, begravning, bön, ceremonier osv.

Levnadsregler: Regler som beskriver hur man ska leva sitt liv, t.ex. olika budord.

Urkund: Skrift som ligger som grund för en religion - en originalskrift, t.ex. Koranen.

Tolkning: Hur man ser på en text, vad den betyder.

Konvertera: Byta religion från en religion (eller en riktning inom en religion) till en annan.

Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.

Vallfärd: Besök på en helig plats för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse.

Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.

 

Litteratur:
Émile Durkheim, The elementary forms of religious life, New ed New York: Oxford University Press, 2001
Michael J Murray & Jeffrey Schloss (red.), The believing primate: scientific, philosophical, and theological reflections on the origin of religion, Oxford: Oxford University Press, 2009
Edward Burnett Tylor, Primitive culture, New York: Harper, 1958
Geo Widengren, Religionens ursprung: en kort framställning av de evolutionistiska religionsteorierna och kritiken mot dessa, 2. uppl. Stockholm: Aldus/Bonnier, 1973
David Sloan Wilson, Darwin's cathedral: evolution, religion, and the nature of society, Chicago, Ill.: University of Chicago Press, 2002

Text: Clemens Cavallin, docent inom religionsvetenskap och viceprefekt för Internationalisering vid Göteborgs universitet
Clemens presentation på Göteborgs universitets webbplats
 

Kartor

Religion besvarar existentiella frågor

Vår situation som människor i universum är väldigt utsatt. Att leva innebär att vi hela tiden ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att försöka besvara dessa frågor.

Själva ordet religion kommer från latinets "religare" vilket betyder ungefär att återknyta, återskapa. Det man försöker återskapa är kontakten med ursprunget.

I centrum av alla religioner återfinner man mysteriet, eller det heliga. Det heliga försöker religionsutövarna på olika sätt förstå, kontrollera och efterleva. Detta görs genom de tre återkommande momenten: tro, myt och rit.

Uppdaterad: 08 juni 2017
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Allmänt om religion

av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.

Podcast om Allmänt om religion

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

Artiklar om Allmänt om religion

M
Hanna Hägerland
2017-01-05
Inom religionsvetenskapen, det vill säga den vetenskapliga disciplin som studerar religion vetenskapligt, finns en mängd olika religionsdefinitioner. Det betyder att det finns många sätt att...

Länkar om Allmänt om religion

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om religion och religiositet idag. Antalet pilgrimsresor ökar, det byggs nya tempel i många länder och bara några enstaka procent av världens befolkning är uttalade ateister. Däremot tror hela 59 procent på helvetet. Det verkar som om religiositeten gör comeback...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Flipp (9:15 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander går igenom olika syner på religionens roll i samhället. 

Spara som favorit
          

Första avsnittet (25:54 min) av Världens religioner - Vad är religion, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Religion och sexualitet är en essä skriven av Lena Roos,  docent i religionshistoria vid Uppsala universitet. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen".
Vad säger islam om homosexualitet? ”Vad står det i Bibeln om abort? En del blir besvikna eftersom det är svårt att formulera svar på sådana frågor. Alla de stora religiösa traditionerna har gått igenom en lång utveckling i dessa frågor. Det innebär att det finns stor variation mellan olika historiska perioder, olika geografiska områden, olika grupper och tolkningstraditioner...

Spara som favorit
          

Genomgång (13:26 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om religionens funktion i samhället genom historien. Hur religion och samhälle har påverkat varandra.

Spara som favorit
          

Programserie (ca 28 min per avsnitt) från UR om religionen och livsfrågor. Vilken roll har religionen i det moderna samhället? Hur lever vi ett gott liv? Vad är skillnaden mellan religion och kultur? Utifrån allmänmänskliga livsfrågor belyser vi världsreligionerna. Filmaren Erik Sandström reser runt i världen och träffar människor som berättar vad religionen betyder för dem. Religionshistorikern Karen Armstrong resonerar. Psykologen Susan Gantt berättar om gruppdynamik.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (14:58 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om några sekulära livsåskådningar (humanism, existentialism, ekosofi, marxism och evolutionism). Här berörs också människans tro och icke tro på Gud. Finns Gud?  Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om det heliga och det religiösa i det sekulariserade postmoderna samhället. Författaren gör här en jämförelse mellan fotbollens väsen och religion. Den som betraktar fotboll rätt och slätt som en idrottsgren, som underhållning eller som en affärsverksamhet förbiser dock dess sociala och i viss mån religiösa karaktär...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där Linda Eriksson resonerar kring vårt tids sekularisering och religionens återkomst. Sekulariseringen av det svenska samhället verkar ha avstannat. I det postmoderna samhällets krav på identitetsskapande har religionen snarare blivit ett hjälpmedel att uttrycka sin identitet med, än självklart förknippat med något som man måste göra uppror mot...

Spara som favorit
          

Essä på det existentiella magasinet Sans hemsida där den amerikanske sociologen Phil Zuckerman resonerar kring religiositet och samhällsutveckling. Gudstro kan vara en tröst för den troende individen men på samhällsnivå är den mindre fördelaktig i jämförelser med mer sekulära samhällsskick. Söker man en medborgerlig, rättvis, trygg, human och sund samhällsordning, är det mer troligt att man finner den bland de länder som rankas som de minst religiösa – oavsett vad de religiösa predikar...

Spara som favorit
          

”Människor och makter – en introduktion till religionsvetenskap” är en bok i pdf-format (96 sid), utgiven av Högskolan i Halmstad 2008. Boken ger många infallsvinklar till hur man bör studera religion och tänka kring religion. Boken riktar sig främst till studenter och forskare på högskolenivå men kan även tänkas vara användbar som referensverk för gymnasieelever.

Spara som favorit
          

På SR:s webbplats (P1) kan du lyssna på radioprogrammet Människor och tro. Här hittar du aktuella program som handlar om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där Antoon Geels berättar om religiös mystik och de stora världsreligionernas mystikertraditioner. Mystik är en samlingsterm för erfarenheter av ett möte med en yttersta verklighet, oftast tolkad som gudomlig. Det omedelbara mötet med denna verklighet förekommer inom alla världens religioner. Ett ständigt återkommande problem är att de olika religionernas mystiker menar att språket är otillräckligt för att beskriva det obeskrivbara...

Spara som favorit
          

Artikel på Skolverkets webbsida där Ulf Jämterud ger dig tips om vad du ska tänka på när du söker bland religionslänkar på Internet.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (41 min) ur Teologiska rummet som handlar om själen, själssjukdomar och om olika modeller för hur man tolkat det själsliga genom historien. Vad är en själ, en gudagnista eller ett psyke reducerbart till biokemi? Hur ser det teologiska och det naturvetenskapliga själsbegreppet ut? Och vilket språk använder man för att beskriva själen eller psyket?

Spara som favorit
          

Essä på det existentiella magasinet Sans hemsida där Bengt Westerberg ger en överblick över den kontroversiella omskärelsedebatten som pågått en tid. Omskärelse är en utomordentligt ömtålig fråga, och diskussionerna följer ofta ett visst mönster...

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där Stefan Thorsson resonerar kring samhörighetent mellan religion och musik. Religion och Musik hör ihop. Nu som då. Genom historien har de tu länkat samman. Var än religion praktiseras i världen finns det musik. Dess förmåga att beröra människor känslomässigt och samtidigt bära fram ett budskap har gjort att musiken spelar en central roll i de flesta religioner...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Gud och religion. Är du intresserad av religion och historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Teologiska rummet som handlar om religionspsykologi. Idag är det ett religionspsykologi ett ämnesområde som samlar mängder av studenter. Författarna Owe Wikström och Antoon Geels samtalar om vad som skiljer religionspsykologin den från andra specialområden inom psykologin. Och om man kan svara på frågan om när religion är en konstruktiv kraft och när den blir destruktiv?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg som handlar om vetenskapens möjligheter att svara på frågan om Guds existens. Vissa forskare tror att svaret på frågan om Guds existens finns i laboratoriet. Redan nu står det klart att religionen sätter tydliga spår i hjärnan...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Myter är berättelser inom religionerna som försöker besvara de stora livsfrågorna. Religiösa riter är bestämda symboliska handlingar som ges ett...

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och...

Religioner från några stora civilisationer under forntiden och antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna i Midgård. Asatron är en...

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk...

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela världen och räknas som...

Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att de handlingar som utförs i...

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Buddhismen är en...

Många gamla vishetsläror och religioner har sitt ursprung i Österlandet.

Nya religiösa rörelser är ett begrepp som rymmer stor mångfald och variation. Gemensamt för samtliga nyreligiösa rörelser är att de skapar mening...

Vad är en sekt och vad kännetecknar den? Läs om sekters dragningskraft och andra psykologiska och sociala aspekter som hör till fenomenet.

Gemensamt för ockultismen och ockulta rörelser är deras tro på att det bortom den synliga verkligheten finns krafter som människan kan utnyttja....

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att förfäderna levde kvar som...

Folklig tro på övernaturliga väsen och övernaturliga makter.

Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och hur vi ska leva vårt liv...

Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men...