M
Tagg
Symbol
Symbolen hammaren och skäran har använts av flera kommunistiska organisationer.

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen Karl Marx (1818-1883) och som har utvecklats av andra, däribland Vladimir Lenin (1870-1924), rysk politiker och revolutionär.

Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, och där staten inte längre behövs.

Kommunismen tar sin utgångspunkt i Marx läror (marxismen), men i den uttolkning och med de tillägg Lenin gjorde. Vladimir Lenin tog genom en blodig revolution makten i Ryssland 1917, och han menade att det kommunistiska partiet ska ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiet ska bestå av yrkesrevolutionärer skolade i marxism-leninism. Denna elit ska organisera revolutionen och ha stor makt under det första stadiet, innan man når det kommunistiska stadiet – det ideala klasslösa samhället. Partiet skulle enligt Lenin vara hemligt organiserat och väpnat våld behövs för att störta kapitalismen.

ANNONS

ANNONS

Efter Lenins död kämpade Josef Stalin och Lev Trotskij om makten. Trotskij landsförvisades och mördades på Stalins order. Hans anhängare, trotskisterna, har utgjort en särskild inriktning inom kommunismen. Under både Lenin och hans efterföljare Stalin utvecklades Sovjetunionen, som det ryska imperiet döpts om till, till en skoningslös diktatur där miljoner mördades och deporterades.

Kommunisterna tog makten i Kina 1949. Kinas kommunister utvecklade maoismen under Mao Zedongs ledning. Enligt maoismen stod inte kampen främst mellan industriarbetarna och fabriksägarna. Revolutionen skulle istället bygga på bönderna på landsbygden. De västliga industriländerna, världens ”städer”, skulle inringas och erövras via revolutioner i de underutvecklade länderna, världens ”landsbygd”. Enligt maoismen fortsätter också klasskampen även i det socialistiska samhälle som kommer efter revolutionen.

De länder som kommunisterna har tagit makten i har blivit diktaturer, där kommunistpartiet och dess ledare har bestämt allt. Så blev det i Ryssland 1917 och i de stater i Östeuropa som Sovjetunionen fick makten över efter 1945. De baltiska staterna ockuperades och införlivades med Sovjet redan 1940. Det kommunistiska Jugoslavien under Tito förde liksom Kina en egen, från Sovjet, skild utrikespolitik.

I de kommunistiska staterna har svåra brott begåtts, inte minst mot den egna befolkningen. Religiösa och nationella minoriteter har förföljts. De juridiska systemen har präglats av rättslöshet för de anklagade som varit dömda på förhand. Oliktänkande har avrättats och förföljts.

Kommunistländerna har också haft problem med att styra ekonomin genom statliga planer. I Sovjetunionen ledde svårigheterna att skapa ekonomisk utveckling till försök med inslag av marknadsekonomi och mer öppenhet i samhället. Det ledde i sin tur till att det kommunistiska styret i Östeuropa kollapsade 1989 och att kommunismen föll även i Sovjetunionen 1991 samtidigt som Sovjetunionen upplöstes. Som svar på det tog det kinesiska kommunistiska partiet ett ännu starkare grepp om makten och framställde sig som den enda garanten för fortsatt ekonomisk tillväxt. Den kommunistiska diktaturen i Kina har efter Maos död förenats med en marknadsekonomi.

ANNONS

ANNONS

Idag finns kommunistiska diktaturer i KinaKubaNordkoreaLaos och Vietnam. Kommunistiska partier som bekänner sig till demokratin finns representerade i många länders parlament men betecknar sig ofta idag som ”vänsterpartier” eller ”socialistiska vänsterpartier”.

LÄS MER: Karl Marx

LÄS MER: Socialism

LÄS MER: Marxism

LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan [Fördjupning]

LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället [Fördjupning]

LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten [Fördjupning]


FÖRFATTARE

Text: Paula Carvalho Olovsson

Här hittar du material med anknytning till kommunism.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kommunism

Brottsplats Moskva

av: Forum för levande historia
Högstadiet

Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.

+ Läs mer

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.

+ Läs mer

Propaganda – risk för påverkan

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.

+ Läs mer

Vittnesmål med klassrumsövningar

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.

+ Läs mer

Från dröm till terror

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

+ Läs mer

Artiklar om Kommunism

S

Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917

av: Carl-Henrik Larsson
2022-10-23

Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...

+ Läs mer

M

Den stora svälten

av: Kaj Hildingson
2021-11-10

I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 1: Människan

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 2: Samhället

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 3: Verkligheten

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...

+ Läs mer

S

Östtyskland och Östberlin under kalla kriget

av: Carl-Henrik Larsson
2020-12-14

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...

+ Läs mer

Podcast om Kommunism

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den ryska revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Läs mer

Länkar om Kommunism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS