Bild:
M

Österrikes historia

Dagens Österrike styrdes från 1276 av ätten Habsburg, vars rike expanderade under seklernas gång. 1867 bildades den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Vid ett besök i Sarajevo 1914 mördades dubbelmonarkins tronföljare Franz Ferdinand, vilket blev inledningen till första världskriget. Österrike-Ungern förlorade kriget 1918 och dubbelmonarkin upplöstes i nationalstater, däribland Österrike. På 1930-talet utvecklades landet till en fascistisk diktatur, och 1938 inlemmandes det i Tyska riket och deltog i andra världskriget på nazisternas sida.

I de områden som idag utgör Österrike har det hittats bevis på att människor levde där för 30 000–50 000 år sedan. I de östra delarna fanns det jordbrukande folk på 4000-talet f Kr. Kelter kom till området på 400-talet f Kr och grundade 300 år senare ett kungadöme, Noricum, som underkuvades av romarriket år 9 f Kr.

Under folkvandringstiden på 400-talet e Kr tog bl a hunner, ostrogoter och avarer kontroll över vissa delar. Germanska bajuvarer, bayrare, koloniserade området på 600-talet innan det år 788 införlivades i frankerriket. När detta delades 843 hamnade Österrike i det östfrankiska riket och när det tysk-romerska riket upprättades genom Otto den förstes kröning till kejsare av påven 962 blev Österrike en del av detta.

1156 fick Österrike status som hertigdöme inom tysk-romerska riket och kom från 1276 att styras av ätten Habsburg. Från 1452 fram till tysk-romerska rikets upplösning 1806 hämtades rikets kejsare med undantag för några år på 1700-talet från huset Habsburg.

Genom giftermål och arv expanderade riket. Under Karl V, som blev kejsare 1519, nådde riket sin största utbredning då även Nederländerna, delar av Italien samt Spanien med de spanskamerikanska kolonierna inkluderats. Karl V:s bror, Ferdinand I, förvärvade genom giftermål kungariket Böhmen och en del av Ungern. Under hela 1500-talet förekom strider med turkarna, vilka 1529 gjorde ett misslyckat försök att inta Wien.

Ett uppror i Böhmen mot kejsaren i Wien ledde 1618 till det trettioåriga krigets utbrott. 1630–1648 förde Österrike krig mot bland andra Sverige. I öster fortsatte konfrontationerna med det osmanska (turkiska) imperiet. 1699 tvingades turkarna avträda nästan hela Ungern och delar av dagens Kroatien till Österrike.

I slutet av 1700-talet deltog Österrike i revolutions- och Napoleonkrigen som allvarligt skakade den habsburgska monarkin. I krigen mot den franske kejsaren Napoleon förlorade Österrike stora landområden, bland annat Belgien. 1806 valde kejsar Franz II att lägga ned den tysk-romerska kronan. Två år tidigare hade han utsetts till kejsare för Österrike som gjorts till ett ärftligt kejsardöme.

Efter Wienkongressen 1814–1815 då Österrike fick tillbaka en del av de områden som förlorats till Napoleon, styrdes landet av en konservativ regim som tryckte ned alla ansatser till nationalism i de olika landsändarna. Missnöjet pyrde dock under ytan och 1848–1849 förekom folkresningar, bland annat i Ungern till följd av missnöje med centralstyret i Wien. Österrike ställdes efter ett nederlag mot Preussen i det tyska enhetskriget 1866 utanför det tyska enandet och förlorade därtill Venedig till Preussens bundsförvant Italien. 1867 reglerades förhållandet med ungrarna, då Österrike gick med på att bilda den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Därigenom likställdes Ungern med Österrike och fick en egen regering och eget parlament under den gemensamme habsburgske kejsaren.

Den följande perioden kännetecknades av industrialisering och vissa liberala reformer. Allmän och lika rösträtt för män infördes 1907, men parlamentet spelade en underordnad politisk roll.

I slutet av 1800-talet uppstod i Österrike den politiska sionismen, det vill säga den rörelse som hade som mål att ge världens judar ett eget land. Vid samma tid började österrikiska politiker att behandla judar som en underlägsen ras. I denna atmosfär växte den unge österrikaren Adolf Hitler upp. Enligt vad Hitler själv sade hade han tillägnat sig sin rasideologi just i Wien.

Utrikespolitiskt var Österrike-Ungern knutet till Tyskland. Motsättningar i relationerna med Ryssland skärptes efterhand och spänningarna inom det egna mångnationella landet ökade på Balkan, där en serbisk rörelse ville inkludera dubbelmonarkins sydslaviska områden i ett Storserbien. Österrike strävade å sin sida efter att där upprätta ett slaviskt kungadöme som skulle ingå som tredje part i dubbelmonarkin. Vid ett besök i Sarajevo 1914 mördades tronföljaren Franz Ferdinand som framträtt som den främste förespråkaren för dessa tankar. Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien, vilket blev inledningen till första världskriget.

Tysklands och Österrike-Ungerns militära nederlag 1918 i kriget medförde kejsardömets fall och dubbelmonarkins upplösning i ett antal nya nationalstater. Den österrikiska republik som återstod hade endast 6,5 miljoner invånare, en åttondel av Österrike-Ungerns befolkning, men i gengäld var hela befolkningen nu tysktalande. 1920 fick Österrike en författning som stadgade att landet skulle vara en förbundsstat med nio delstater. Anpassningen till den nya situationen blev svår och de första efterkrigsåren präglades av stor livsmedelsbrist. Inom alla samhällsskikt önskade en majoritet att Österrike, som av många sågs som en rest av det habsburgska imperiet med små möjligheter att överleva, skulle anslutas till Tyskland. Detta förbjöds emellertid av segrarmakterna. För att klara de omfattande ekonomiska problemen stod landet periodvis under ekonomiskt förmyndarskap av Nationernas förbund, föregångare till dagens Förenta nationerna (FN).

Politiskt kännetecknades mellankrigstiden av en bitter polarisering. Starka motsättningar växte fram mellan det kristligt-sociala regeringspartiet som orienterade sig mot den italienska ledaren Mussolinis fascism och oppositionen som företrädde en radikal socialism. Förbundskansler Engelbert Dollfuss upprättade 1933 en auktoritär regim som efter ett kort arbetaruppror 1934 utvecklades till en fascistisk diktatur. Varken Dollfuss, som mördades under ett kuppförsök 1934, eller hans efterträdare Kurt von Schuschnigg kunde hantera landets sociala och ekonomiska problem. När tyska styrkor den 12 mars 1938 tågade in i Österrike möttes de på många håll av entusiasm och ett flertal österrikare välkomnade landets inlemmande (”Anschluss”) i Tyska riket. De österrikare som var öppet kritiska till händelseutvecklingen förföljdes i många fall.

Genom anslutningen till Tyskland blev Österrike indraget i andra världskriget. 300 000 österrikare stupade som soldater i den tyska krigsmakten och tiotusentals österrikiska judar dog i nazisternas förintelseläger. År 1943 förklarade de allierade att återupprättandet av ett självständigt Österrike var en av deras målsättningar med hänvisning bland annat till att Österrike var ”Hitlers första offer”. Därmed gav de allierade österrikarna ett centralt argument för att slippa göra upp med sitt eget nazistiska förflutna. Kriget och nazismen sågs som något som enbart tyskarna bar ansvar för och till följd av detta synsätt fick före detta nazister redan 1949 rätt att delta i val. Ett annat skäl var att de österrikiska nazisterna utgjorde en alltför stor grupp, över en halv miljon, för att man skulle våga ställa dem utanför samhället.

Efter andra världskrigets slut delades Österrike och Wien, liksom Tyskland och Berlin, i fyra ockupationszoner. Under åren närmast efter kriget brottades österrikarna med stora svårigheter när det gällde försörjning och återuppbyggnad av landet. Problemen förvärrades av att Sovjetunionen krävde krigsskadestånd. Österrike stöddes dock ekonomiskt av FN och USA (genom Marshallhjälpen).

Läs i Landguiden om Österrikes historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Dagens Österrike styrdes från 1276 av ätten Habsburg, vars rike expanderade under seklernas gång. 1867 bildades den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Vid ett besök i Sarajevo 1914 mördades dubbelmonarkins tronföljare Franz Ferdinand, vilket blev inledningen till första världskriget. Österrike-Ungern förlorade kriget 1918 och dubbelmonarkin upplöstes i nationalstater, däribland Österrike. På 1930-talet utvecklades landet till en fascistisk diktatur, och 1938 inlemmandes det i Tyska riket och deltog i andra världskriget på nazisternas sida.

I de områden som idag utgör Österrike har det hittats bevis på att människor levde där för 30 000–50 000 år sedan. I de östra delarna fanns det jordbrukande folk på 4000-talet f Kr. Kelter kom till området på 400-talet f Kr och grundade 300 år senare ett kungadöme, Noricum, som underkuvades av romarriket år 9 f Kr.

Under folkvandringstiden på 400-talet e Kr tog bl a hunner, ostrogoter och avarer kontroll över vissa delar. Germanska bajuvarer, bayrare, koloniserade området på 600-talet innan det år 788 införlivades i frankerriket. När detta delades 843 hamnade Österrike i det östfrankiska riket och när det tysk-romerska riket upprättades genom Otto den förstes kröning till kejsare av påven 962 blev Österrike en del av detta.

Uppdaterad: 24 februari 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Artiklar om Österrikes historia

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2018-02-24
Dubbelmonarkin, kejsardömet Österrike och kungariket Ungern var formellt en personalunion mellan åren 1867-1918 med Frans Josef (1830-1916) som österrikisk kejsare och ungersk kung...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-04-15
Efter första världskriget var Österrike förblött och förlamat. Nöden var oerhörd. En stor del av landets befolkning, särskilt i huvudstaden Wien, levde under senare delen av 1919 på smulor av...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-02
Gång på gång slog Hitler fast att Tysklands framtid låg i erövringen av Östeuropa. Det starka Tyskland måste erövra det svaga Östeuropa. Dra mot öster - Drang nach Ostern - kom denna...
M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-08
Utan Adolf Hitler hade sannolikt varken nazismen eller Tredje riket existerat och därmed inte heller Förintelsen. Men Hitler kom att göra verklighet av idéer som sedan lång tid legat i luften. I...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-08
Turkiske storvesiren Kara Mustafa ledde en av de största härar som det Osmanska riket kunde uppbåda. Nu var den på väg västerut. Den 31 mars 1683 sände Kara Mustafa, i sultanens Mehmed IV:s namn...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Låt oss besöka Wien under sekelskiftet 1900. Det är en stad som vi bara inte kan undvika. Wien är sekelskiftets stad - Wien under fin-de-siècle. Sekelskiftet är början på det nya - den moderna...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-16
I Öst- och Centraleuropa uppstod under 1800-talet myter om historiska motsättningar mellan germaner och slaver. Tysknationella (pangermanska) och panslaviska rörelser vann jordmån...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Runt om i de tyska staterna äger sammanstötningar mellan militär och demonstranter rum. När revolutionärerna segrat beslöt man sig för att samlas i Frankfurt och diskutera Tysklands enande. Men...
M
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...
S
Per Höjeberg
2014-02-27
Franska revolutionskrigen är en sammanfattande benämning på de krig som Frankrike och dess allierade förde mot skilda koalitioner 1792–1815. Här berättas om inledningsfasen i samband med att den...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27
Metternich kallades "Europas mest hatade man". Han var den österrikiske kejsaren Frans Josefs förste minister och en av Europas mäktigaste män. Metternich ville till varje pris...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Under Napoleon Bonapartes ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa. På sina håll hälsades de franska trupperna som befriare från det gamla samhällets orättvisor. På de flesta...
M
Carsten Ryytty
2013-12-08
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes tronföljare Frans Ferdinand i Sarajevo. Aldrig har ett så illa planerat terrordåd orsakat så många människors död. Som en följd av attentatet utbröt första...

Länkar om Österrikes historia

Sortera efter:
          

Genomgång (14:12 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om skotten i Sarajevo - den utlösande orsaken till första världskriget.

Spara som favorit
          

Animerad karta (7:41 min) som visar det habsburgska imperiets uppgång och fall 1278/1282 till 1918.

Spara som favorit
          

TBS Sundsvall:s föreläsningsserie om första världskriget. I den här första delen (9:17) berättas kortfattat om krigets bakgrund, händelseförlopp och vapenutveckling. Fortsättningen hittar du här:
Första världskriget - del 2 - Nazismens framväxt (8:13)
Första världskriget - del 3 - Ekonomisk historia (11:26)

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring 17 miljoner människor livet...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Fördjupa dig i Österrikes geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Här hittar du material som behandlar Ungerns historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Aktuell samhällsfakta om Österrike. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...