Bild:
Grottmålning från Lascauxgrottan i sydvästra Frankrike. Grottan var en betydande bosättningsplats under äldre stenåldern och smyckades med hundratals målningar och ristningar.
M

Människans förhistoria och stenåldern

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Tidiga spår efter människoliknande varelser

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest trädbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan.

Bland dem finns också några apliknande varelser - en hane, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen. Solen brände snart deras fotspår till stenhårda avtryck som täcktes över av ny aska från vulkanen. På så vis kom avtrycken att bevaras för framtiden ända tills arkeologerna 1976 hittade dem i en uttorkad flodfåra.

Fotspåren vid Laetoli i Tanzania är ett av de fynd som berättar för oss om människans ursprung. Först efter en lång utvecklingsprocess framträdde människan som den varelse hon är idag.

Liksom alla andra djur har människosläktet (latin: homo) utvecklats gradvis i ett samspel med naturen. Våra äldsta förfäder som levde för omkring fem miljoner år sedan skilde sig från sina närmaste släktingar bland aporna genom sin upprätta gång. När händerna blev fria utvecklades finmotoriken, vilket bland annat gjorde det möjligt att använda redskap. Att kunna använda händerna till att t.ex. bruka redskap krävde både omtanke och uppfinningsrikedom. Detta påskyndade hjärnans utveckling bland de upprättgående människoliknande varelserna. Steg för steg ökade därefter hjärnans kapacitet.

Bild:
SO-rummet.se

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla.

Neandertalmänniskan

Neandertalarna har fått sitt namn efter en fyndort i Neanderdalen i Tyskland där det första fossilet efter en rasen upptäcktes vid mitten av 1800-talet.

Neandertalmänniskan uppkom troligtvis för ca 300 000 år sedan och dog ut för omkring 30 000 år sedan. De levde över ett större område som sträckte sig över dagens Europa, Mellanöstern och västra Asien.

Modern forskning har visat att neandertalarna hade ungefär samma hjärnkapacitet som dagens människor. De levde i mindre stammar och var jägare och samlare.

Neandertalarna hade, till skillnad mot sina föregångare, större färdigheter i bruket av redskap. Vi vet inte så mycket om deras religiösa sedvänjor, men arkeologiska utgrävningar har visat att de begravde sina döda och utförde ritualer.

Neandertalmänniskan hade existerat i flera hundra tusen år när den moderna människan dök upp i Asien och Europa. Modern forskning visar att det förekom enstaka sexuella kontakter mellan grupperna. Forskning med hjälp av DNA-teknik pekar på att detta först ägde rum i trakterna kring dagens Israel i samband med att homo sapiens vandrade ut från Afrika för drygt 54 000 år sedan (den andra stora vågen av homo sapiens migration från Afrika).

Hur och varför neandertalarna dog ut är det ingen som riktigt vet.

Homo sapiens

Homo sapiens, människosläktet som vi själva tillhör, vet vi emellertid mer om.

Homo sapiens, uppstod för ca 200 000 år sedan i Afrika och tros ha spridits över resten av världen i några stora utvandringsvågor med början för omkring 100 000 år sedan. Större delen av vår (homo sapiens) existens har vi tillbringat sida vid sida med andra typer av människovarelser som liknade oss i mångt och mycket, främst neandertalmänniskan (se ovan).

Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom att använda ett mer utvecklat språkbruk för att kommunicera. Ett mer utvecklat språkbruk gör det bland annat möjligt att föra fler erfarenheter vidare så att mängden av kunskaper och förmågor ökar med tiden. Ett avancerat språk gör det också möjligt att bilda en uppfattning om liv och död och om hur allting hänger samman. Det finns många kvarlevor som visar att homo sapiens tidigt funderade över existentiella frågor och att de utvecklade en egen religiös världsbild.

Vårt eget släktes förhistoria börjar med stenåldern

Homo sapiens utvecklades som nämnts tidigare i Afrika och spred sig sedan över hela världen. Till Europa kom vi för ungefär 40 000 år sedan och trängde efter hand undan neandertalarna.

Vår förhistoria kan sägas börja med stenåldern som är den längsta tidsåldern i människans existens. Den sträcker sig från det att människan lärde sig använda avancerade redskap (bl.a. av sten) för över hundratusen år sedan, fram tills att metaller började användas för omkring 5000 år sedan.

Stenåldern brukar i sin tur delas in i två perioder: äldre stenåldern och yngre stenåldern.

Äldre stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f.Kr)

Under den äldre stenåldern (jägarstenåldern) levde människorna i mindre grupper eller stammar och livnärde sig som jägare, och framförallt som samlare. Små grupper vandrade mellan olika lokala platser i landskapet där man letade föda.

Befolkningen var glest utspridd över vidsträckta områden. Människorna levde i regel i månader utan att se eller höra någon utanför sin egen grupp. Och under hela livet träffade man på sin höjd några hundra människor.

Männen var i regel ansvariga för jakten, medan kvinnornas ansvar i första hand var att ta hand om barnen och att samla in ätliga växter i den närmaste omgivningen. Redskapen som människorna använde tillverkades av trä, ben och sten (främst flinta).

Handeln mellan grupper av människor begränsades mest till prestigeladdade varor som snäckskal, bärnsten och färgpigment.

Tillvaron styrdes helt och hållet av jakten på föda vilket gjorde att man levde ett kringflackande liv i bytesdjurens fotspår. Detta framgår tydligt i fornfynd och grottmålningar. Målningarna vittnar också om en religiös världsbild, starkt präglad av den djurvärld som utgjorde grundförutsättningen för människornas existens.

Jägar- och samlarlivet varierade stort mellan årstiderna och beroende på region, men över lag verkar dessa människor ha haft ett mer behagligt och givande sätt att leva än flertalet bönder, herdar, arbetare, soldater och kontorsslavar som följde i deras spår (se Harari).

Den yngre stenåldern eller den s.k. bondestenåldern inleddes i samband med att människan började bli jordbrukare och bofasta för omkring 12 000 år sedan.

Viktiga begrepp

Arkeologi: Den vetenskap som sysslar med utgrävningar av gravar, boplatser och andra lämningar från förhistorisk och historisk tid.

Fossil: Förstenade rester av djur eller växter.

Homo sapiens: Artnamnet för den moderna människan. Namnet homo sapiens skapades av Carl von Linné. Utgrävningar har visat att den här typen av människor har funnits i minst 200 000 år. Vi själva tillhör arten homo sapiens.

Neandertalmänniska: Homo neandertalensis eller neandertalare, var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien. Utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Neolitiska revolutionen: Ett annat namn för jordbruksrevolutionen under yngre stenåldern för ca 12 000 år sedan då människan lärde sig odla och blev bofast.

Yngre stenåldern (ca 10 000 - 3000 f.Kr)

Den yngre stenåldern (bondestenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern började odla grödor (ätbara växter) av olika slag och hålla sig med tama djur. Människan blev därmed bofast och kunde ordna tillvaron på ett effektivare sätt. Det blev nu möjligt att försörja en större befolkning varefter de första byarna växte fram.

Men övergången till jordbruk medförde också att människorna fick arbeta hårdare och leva mer tätt tillsammans. Därmed blev de mera utsatta för sjukdomar.

Som bofasta växte det totala välståndet i samhället och det började så småningom uppstå en skillnad mellan de som var fattiga och de som var rika.

Utvecklingen från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället innebar en enorm omställning av människans levnadsvillkor. Händelsen kallas därför ofta för jordbruksrevolutionen eller den neolitiska revolutionen.

Den israeliske historieprofessorn Yuval Noah Harari hävdar att jordbruksrevolutionen medförde att människorna hädanefter fick sämre livskvalité än vad de haft tidigare som jägare och samlare. Han skriver i sin bok Sapiens: "De (jägare-samlare, se ovan) tillbringade sin tid på mer stimulerande och varierande sätt och löpte mindre risk att drabbas av svält och sjukdom. Jordbruksrevolutionen ökade visserligen den totala mängden livsmedel som stod till mänsklighetens förfogande, men detta omsattes inte i bättre kost eller i mer fritid. Det omsattes istället i befolkningsexlosioner och övergödda eliter (härskare, präster och andra människor med mycket makt). Den genomsnittliga bonden arbetade hårdare än den genomsnittliga jägaren-samlaren och fick i utbyte en sämre kost."

Nordens stenålder

En stor del av stenåldern utspelades under den senaste istiden då Norden var täckt av inlandsis. Nordens stenålder följer därför inte samma tidsindelning som stenåldern i resten av världen eftersom människor inte vandrade upp i Norden förrän isarna började smälta för omkring 12 000 år sedan.

De första jägarna som invandrade till Norden livnärde sig främst på renhjordarna som strövade omkring på tundran söder om isranden. Men med tiden blev klimatet varmare och landet täcktes av lövskogar med vildsvin och hjortar som människorna jagade. Vid sidan av jakt grundade de sin försörjning på vad växter och hav eller sjö kunde ge, t.ex. frukt, bär, svamp, fisk, skaldjur och sälkött.

Liksom andra jägar- och samlarfolk rörde sig nordborna över stora områden. Befolkningen var gles. I Skåne levde vid den här tiden förmodligen bara omkring 400 personer.

Pojke i tioårsåldern under yngre delen av stenåldern. Lägg märke till boskapen i bakgrunden. Del av en målning gjord av Horthy Béla (1869-1943).

I södra Skandinavien började man odla jorden för 5000 eller 6000 år sedan. Förutom det karga klimatet, tog det dessutom lång tid för nya idéer och sedvänjor att spridas upp till Norden från de mer bördiga och folkrikare delarna runt Mellanöstern och Asien där jordbruket först uppstod.

Kunskapen om sädesslagen, tamdjuren och hur man skulle gå till väga fick nordborna främst genom kontakter med andra folk. Länge var jordbruket bara en bisyssla till jakten, fisket och insamlandet av vegetabilier, men efter hand fick det större betydelse.

Man brukar säga att Nordens äldre stenålder varade från att människor vandrade upp hit för omkring 12 000 år sedan, fram till att folk började använda jordbruk och blev bofasta för bortåt 5000 till 6000 år sedan. Därefter inträdde den yngre stenåldern i Norden som varade i ungefär 3000 år fram tills att metaller togs i bruk, omkring 1800 f.Kr då bronsåldern börjar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hjärnan hos en människa är mer utvecklad än hos andra djur. Varför?
     
  2. Neandertalarna var mycket lika oss, men vi skilde oss också åt på flera sätt. Gör en kort jämförelse och beskriv några likheter och skillnader.
     
  3. Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom sin talang att använda sig av språket. Förklara kortfattat på vilket sätt språket har bidragit till människans utveckling.
     
  4. Varför kallas epoken för stenåldern?
     
  5. Stenåldern delas vanligtvis in i två perioder - den äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr) och den yngre stenåldern (ca 10 000-3000 f.Kr). Anledningen till att man valt den tidsindelningen är att det inträffade något mycket viktigt i människans utveckling för omkring 12 000 år sedan. Vad hände då och på vilket sätt förändrades livet för dessa människor jämfört med deras förfäders liv?
     
  6. Hur gick det till när de första människorna kom till Norden?
     
  7. Det finns många olika teorier om varför neandertalarna försvann, men ingen vet helt säkert vad det berodde på. Varför tror du att neandertalarna dog ut?

Ta reda på:

  1. Hur såg Norden ut på istiden?
     
  2. Vad är kol 14-metoden?

Diskutera:

  1. Nämn några viktiga ord och meningar som de första talande människorna borde ha använt i sitt språk.
     
  2. Ett viktigt steg i människans utveckling var när hon lärde sig handskas med elden. Varför?
     
  3. Hur kan man veta hur människorna levde på stenåldern?
     
  4. Hur förändrade jordbruket människornas levnadssätt?
     
  5. Varför tog det längre tid för jordbruket att nå Norden än övriga Europa?
     
  6. Evolutionen (utvecklingen) av oss människor har pågått i miljontals år. Jämför vårt sätt att leva (livsstil) under stenåldern (som varade i flera hundra tusen år) och idag (på 2000-talet). Försök hitta fördelar och nackdelar med vår livsföring då och nu. Är vi t.ex. skapade till att sitta framför en digital skärm hela dagen?
     
  7. Evolutionen av oss människor - och alla andra arter - kommer fortsätta så länge vi finns på jorden. Resonera kring hur framtidens människor kommer utvecklas. Vilka fysiska och psykiska egenskaper hos människan blir sämre och vilka blir bättre? Motivera.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Yuval Noah Harari, Sapiens - en kort historik över mänskligheten, Natur och Kultur, 2014
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria Bd 1, Bra Böcker, 2001
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007


Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

 

Kartor

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Tidiga spår efter människoliknande varelser

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest trädbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan.

Bland dem finns också några apliknande varelser - en hane, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen. Solen brände snart deras fotspår till stenhårda avtryck som täcktes över av ny aska från vulkanen. På så vis kom avtrycken att bevaras för framtiden ända tills arkeologerna 1976 hittade dem i en uttorkad flodfåra.

Uppdaterad: 06 november 2017
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Människans förhistoria och stenåldern

L
Carsten Ryytty
2017-07-22
En av Englands största sevärdheter, Stonehenge, är beläget på ett fält 12 kilometer nordväst om staden Salisbury. Stonehenge består av höga stenpelare som är resta i en ring med överliggande...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-07-24
Homo sapiens - den moderna människan - uppkom för omkring 200 000 år sedan i Afrika. När de första moderna människorna lämnade Afrika för cirka 70 000 år sedan, vandrade de mot nya och okända...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-17
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-30
I Europa och västra Asien levde en art av den upprättgående människan kvar länge. Vi kallar dessa människor neandertalare efter orten Neanderthal i Tyskland, där de första fynden av dem gjordes...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm...

Länkar om Människans förhistoria och stenåldern

Sortera efter:
          

Genomgång (12:11 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om evolutionen och människans utveckling.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:04 min) av SO-läraren Johan Svahn som berättar om de negativa följderna av att människan blev bofast.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:13 min) av SO-läraren Johan Svahn som berättar om jordbruksrevolutionen, när människan blev bofast.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:34 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Ötzi, en människa från stenåldern/bronsåldern.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (4:30 min) som handlar om istiden och de spår som isen lämnat efter sig i naturen. Filmen är gjord av några lärare på Bollebygdskolan och riktar sig främst till de yngre barnen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:34 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg berättar om stenåldern i Norden.

Spara som favorit
          

Bildspel (10:03 min) om hur människor bodde och levde under äldre stenåldern, första delen. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Spara som favorit
          

Bildspel (10:13 min) om hur människorna bodde och levde under yngre stenåldern, andra delen. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Spara som favorit
          

Bildspel (15:00 min) om istiden i form av en resa med fantasins jetplan hundratusentals år tillbaka i tiden. Eleverna får också besöka perioden före nedisningen och lära känna det rika växt och djurlivet. Producerad av Pogo Pedagog 1971. Bildspelen riktar sig främst till barn på mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (4:57 min) där det berättas kortfattat om livet på stenåldern i Norden. Den första perioden av forntiden kallas för stenåldern. Och den varade väldigt länge. Ungefär från det att isen började smälta i Norden och cirka och cirka 10 000 år framåt. Man har hittat många verktyg och föremål från stenåldern och de flesta av dem är gjorda av sten och därför fick hela den här perioden heta stenåldern... Materialet presenteras av Studi.se

Spara som favorit
          

Faktasida på Historiska museets webbsida där du kan läsa om stenåldern. Sidan finns även i en sammanfattad och lättläst version.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (14:16 min) om människans äldsta historia. Var kommer vi ifrån? Vad är stenålder? Här görs bland annat en jämförelse mellan jägarstenåldern och bondestenåldern.

Spara som favorit
          

På Unga Faktas trevliga webbsida kan du bland annat läsa om människosläktets historia.

Spara som favorit
          

På webbsidan Forskning.se hittar du ett pedagogiskt uppbyggt interaktivt bildspel där du bl.a. ges en översikt över jordens långa historia. För att få perspektiv får du leka med tanken att tiden från jordens födelse till idag skulle motsvara 365 dagar. Riv blad ur almanackan för att se hur livet har utvecklats på jorden! Webbplatsen ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning i Sverige.

Spara som favorit
          

Bildspel på Aftonbladets hemsida där du kan lära dig mer om människosläktets utveckling. Använd pilen nere i högra hörnet för att komma vidare. Bildspelet visas i Flash.

Spara som favorit
          

På YouTube finns några gamla bildspel producerade av Pogo Pedagog som beskriver den äldre historien från istiden fram till vikingatiden. Här berättas om istiden, stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden och om fornnordisk mytologi. Bildspelen riktar sig främst till barn på mellanstadiet.

Spara som favorit
          

På SGU:s hemsida hittar du en animation som visar istäckets utbredning och tillbakadragande samt den efterföljande landhöjningen i samband med den den senaste istiden.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om orsaker och följder av jordbruksrevolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (23:29 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om människans utveckling från apa till den moderna människan.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (9:57 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om människans utveckling och förhistoria.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).