Bild:
Bepansrade ångfartyg med skovelhjul i strid under det amerikanska inbördeskriget.
M

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Ångmaskinen förändrade sjöfarten

Ångmaskinen revolutionerade industrin vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Först användes ångmaskinen som en stationär energikälla för att driva maskiner, sågar och hammare i fabrikerna. Men det dröjde inte länge förrän ångmaskiner började monterades på vagnar och båtar. I och med det skedde också en revolution inom transportväsendet.

De första ångbåtarna drevs av s.k. skovelhjul och togs i trafik i början av 1800-talet. Dessa hjulångare tjänstgjorde nästan enbart på kanaler, floder och utmed kusterna eftersom farlederna där var svårseglade och det ofta behövdes bunkras kol för ångpannorna. Hjulångarna var långsamma och en stor del av lastutrymmet användes till att förvara bränsle. Det blev därför liten plats över för att frakta varor. Hjulångarna utnyttjades därmed mest till passagerartrafik.

Propellerdrivna ångfartyg konkurrerade ut segelfartygen

Det var först vid mitten av 1800-talet, då propellerdrivna ångfartyg med järnskrov ersatte hjulångarna, som ångfartygen blev en allvarlig konkurrent till segelfartygen på världshaven. Ångfartygen behövde inte ta hänsyn till vindförhållanden och var både snabbare och bekvämare att färdas med än segelfartygen. Kring sekelskiftet 1900 var hälften av alla fartyg som färdades på världshaven ångfartyg.

Hamnen i New Orleans, USA, på 1860-talet.

Användbara begrepp

Örlog: Krig till sjöss

Flotta: En samling fartyg

Atlantångarna speglade tidens klassamhälle

Under andra halvan av 1800-talet bedrevs passagerartrafiken över Atlanten länge av både segelfartyg och ångfartyg. Men i slutet av 1800-talet reste de flesta med ångfartyg eftersom de var snabbare och kunde hålla tidtabellen.

Vid den här tiden gjordes atlantångarna alltmer luxuösa (se skiss). Ombord på dessa flytande palats speglades tidens klassamhälle. De översta däcken var försedda med pampiga salonger och lyxiga restauranger där förstaklasspassagerarna kunde roa sig. Därtill fanns ofta rekreationsmöjligheter i form av luxuösa badinrättningar och träningslokaler. Det var också på de översta däcken som de största och bekvämaste hytterna låg. Dessa var ibland sviter med flera rum och eget tjänstefolk. Därefter blev det allt mindre imponerande desto längre ned i klasserna och skrovet man kom. Tredjeklasspassagerarna bodde längst ner under enkla förhållanden i trånga hytter eller tillsammans med andra i sovsalar.

Propellerdrivna pansarfartyg förändrade sjökrigföringen

Krigföringen till sjöss genomgick också stora förändringar under perioden. Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet, utkämpades sjöslagen i stort sett som de hade gjort under 1600- och 1700-talen. Men allteftersom industrialiseringen tilltog och ny teknik blev tillgänglig kom också sjökrigföringen att förändras.

Till en början byggdes pansarklädda ångkorvetter och ångfregatter (mindre och medelstora krigsfartyg), men det var först i samband med införandet av propellern som örlogsflottorna genomgick stora förändringar. Propellern gjorde att örlogsfartygen kunde konstrueras med maximalt pansarskydd och mindre träffyta än de tidigare ångbåtarna med sina skovelhjul och hjälpsegel. En annan förändring var att de propellerdrivna pansarfartygen utrustades med pansarbrytande kanoner i svängbara pansartorn istället för artilleridäck. Med tiden kom sedan örlogsskeppen att förses med allt större och mer långskjutande kanoner. I slutet av 1800-talet var det normala stridsavståndet för sjöartilleriet över 10 kilometer.

Nya marina vapen

Den tekniska utvecklingen under slutet av 1800-talet innebar att örlogsflottornas uppbyggnad och användningsområden förändrades i grunden. På 1890-talet utvecklades torpedvapnet med torpedbåtar, och omkring 1900 började u-båtar tas i bruk. Detta ledde i sin tur till utvecklingen av jagarna som var konstruerade för att jaga u-båtar. En bit in på 1900-talet fick även minor stor betydelse vilket gav upphov till minfartyg och minsvepare.

Ett typiskt drag genom hela världshistorien har alltid varit att ny teknik har frambringat bättre vapen som i sin tur har lett till utvecklingen av effektiva skydd och motvapen. Med det tekniska framåtskridandet som skedde i samband med industrialiseringen blev detta mer tydligt än någonsin tidigare. En sjöman från slaget vid Trafalgar 1805 skulle knappast ha känt igen sig om han förflyttats drygt hundra år framåt i tiden och placerats på ett slagskepp under Skagerrakslaget 1916, mitt under första världskriget.
 

Världens mest kända sjöolycka?

Under sin jungfrufärd (första resa) 14 april kolliderade den engelska ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg i Nordatlanten som stack upp 35 meter över havsytan. Titanic sjönk 3600 meter ner i djupet. 1503 människor omkom och endast 704 överlevde. 123 svenskar var ombord, 89 av dem omkom i katastrofen.

Visste du att:

  • Under det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 dominerade nordstaterna kriget till sjöss. Det innebar att de kunde hindra sydstaterna att exportera sin viktigaste produkt, bomull. Blockaden bröts en tid av sydstaternas pansarklädda fartyg Merrimac som 1862 förstörde många av nordstaternas träfartyg. Nordstaternas nybyggda pansarfartyg Monitor, konstruerat av svensken John Ericsson, besegrade Merrimac vid Hampton Roads den 9 mars 1862. Slaget inleddes med att fartygen sköt mot varandra under några timmar och tusentals personer stod på stränderna och bevittnade kampen. Då eldgivningen från Merrimacs tio kanoner inte åstadkom några skador på Monitors pansar, försökte Merrimac ramma sin motståndare, men det misslyckades. Efter tre timmars strid drog sig Merrimac tillbaka.
  • Den 50 meter långa Monitor hade en besättning på 57 man, varav sex var svenskar, som skötte kanonerna.
  • Sydstatsubåten CSS Hunley var den första ubåt i historien som sänkte ett fartyg i strid. Den 17 februari 1864 attackerade ubåten nordstaternas fregatt USS Housatonic, som blockerade hamnen i sydstaternas stad Charleston. Den nio man stora besättningen drev fram ubåten med hjälp av handvevar, eftersom ubåten saknade motor. När besättningen på Housatonic upptäckte faran besköt de ubåten, men lyckades inte skada dess järnskrov. Ubåten rammade fregatten och satte fast en sprängladdning som fjärrutlöstes med en lina, varpå Housatonic exploderade och sjönk. Vad som hände ubåten vet man inte, den försvann ner i djupet. År 1995 upptäcktes vraket av ubåten och med hjälp av en specialbyggd vagga kunde den lyftas upp till ytan för konservering och arkeologisk undersökning.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Till vad användes de första ångbåtarna (hjulångarna)? Varför?
     
  2. Ungefär när och varför började ångfartygen konkurrera ut segelfartygen?
     
  3. Hur speglade atlantångarna dåtidens klassamhälle?
     
  4.  På vilket sätt förändrades sjökrigföringen när propellern började användas för att driva fartyg?
     
  5. Sammanfatta vapenutvecklingen som ägde rum inom krigsflottorna under perioden.

Ta reda på:

  1. Hur såg passagerarfartygen och krigsfartygen ut i början av 1800-talet och hur såg de ut i början av 1900-talet? Vilka är de största skillnaderna tycker du och vad beror de på (se texten ovan)?

Diskutera:

  1. Titanics förlisning är troligen världens mest kända fartygsolycka. Faktum är att det finns många fler fartygskatastrofer som varit ännu värre, där fler har omkommit. Men varför har just Titanics undergång blivit så känd? Resonera.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Ångmaskinen förändrade sjöfarten

Ångmaskinen revolutionerade industrin vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Först användes ångmaskinen som en stationär energikälla för att driva maskiner, sågar och hammare i fabrikerna. Men det dröjde inte länge förrän ångmaskiner började monterades på vagnar och båtar. I och med det skedde också en revolution inom transportväsendet.

De första ångbåtarna drevs av s.k. skovelhjul och togs i trafik i början av 1800-talet. Dessa hjulångare tjänstgjorde nästan enbart på kanaler, floder och utmed kusterna eftersom farlederna där var svårseglade och det ofta behövdes bunkras kol för ångpannorna. Hjulångarna var långsamma och en stor del av lastutrymmet användes till att förvara bränsle. Det blev därför liten plats över för att frakta varor. Hjulångarna utnyttjades därmed mest till passagerartrafik.

Uppdaterad: 12 januari 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

L
Carsten Ryytty
2016-04-03
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-16
Med ångfartyg ökade farten och sänktes kostnaderna. En resa från Amsterdam till Java tog på 1850-talet mellan tre och fyra månader. 1900 var restiden en månad. Under tidigt 1800-tal seglade...

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Sortera efter:
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Lisa Hellman. Här kan du läsa om Kopplingar, kontakter och utbyten ombord på svenska ostindiefarare. Skeppet, ensamt på ett stort och okänt hav, är en stark och återkommande symbol för både äventyr och isolering. Även det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp har beskrivits i sådana termer. Men kanske är de ett exempel på motsatsen: på interkulturella kontakter och kontinuerliga relationer mellan skepp och till land. Resan var inte endast en väntan eller en transportsträcka, utan en tid då gränser samtidigt suddades ut och skapades. I själva verket utgör skeppet en egen historisk arena, och är en del av vår globala historia...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om hur det gick till när oljan blev en av våra viktigaste råvaror. Fram till 1900-talets början drevs världens flottor med kol. Men oljan och förbränningsmotorn skulle revolutionera krigföringen under första världskriget. Och därmed blev kontrollen över oljekällorna av yttersta vikt för krigsmakterna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om sjöslaget vid Nilen 1798. I månader hade den brittiska flott­an under Horatio Nelson letat efter fienden – helt utan framgång. Napoleons flotta var som bortsopad från havets yta. Men så plötsligt siktades fransmännen utanför Egyptens kust. Nelson beordrade attack...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenske fänriken Benzelstierna och hans uppdrag att sätta eld på en hel rysk eskader i Köpenhamn. Året var 1789...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Trafalgar den 21 oktober 1805. Slaget räknas som det viktigaste sjöslaget under napoleonkrigen...

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Titanic ur olika perspektiv. Är du intresserad av historia så är sidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du flera filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om slaget vid Trafalgar. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som skildrar slaget vid Trafalgar 1805 mellan brittiska och franska flottstyrkor. Den våldsamma sjöstriden utanför Spaniens kust för drygt 200 år sedan ändrade Europas historia. Och världen fick en ny superhjälte…

Spara som favorit
          

På Peter Englunds hemsida kan du läsa en essä om Gustav III:s krig mot Ryssland och om det stora sjöslaget vid Svensksund 1790. Svenskarna vann just det slaget men förlorade kriget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om lyxkryssningar förr i tiden. Här berättas bland annat om lyxen ombord på de stora atlantångarna som transporterade europeiska emigranter över till Amerika.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den svenska flottan under 1600- och 1700-talet.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om svensk örlogshistoria från 1600-talet till början av 1800-talet. Här berättas om örlogsflottan, livet ombord på fartygen, bestraffningar, skärgårdsflottan m.m.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa svenska flottans kamp mot pirater. Pirater är inget nytt fenomen - tvärtom. På 1700- och 1800-talen deltog Sverige, tillsammans med bland annat USA, i kampen mot kapare på Medelhavet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Ostindiska kompaniet och dess betydelse för svensk kultur. 1700-talet var ett sekel präglat av ekonomisk och kulturell blomstring. Inte minst gällde det Ostindiska kompaniet som bidrog till att Sverige blev en del av stora världen…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om Titanickatastrofen. Olga Lundin från småländska Hallaryd överlevde Titanic­katastrofen. Men det gjorde inte hennes fästman, Nils Johansson. Ute på Atlanten skiljdes de åt för evigt. Trots Olgas böner och skrik fick Nils inte följa med henne i livbåten...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om USS Monitor och slaget vid Hampton Roads. Historiens första sjöstrid mellan två bepansrade fartyg fick stor betydelse för det amerikanska inbördeskriget. I mars 1862 vände svenskfödde John Ericssons unika farkost Monitor krigslyckan för nordstaterna...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Titanics undergång. Det finns inga andra fartygskatastrofer i världshistorien som har blivit så uppmärksammade som Titanics undergång i april 1912. I mängder av filmer, bokverk, tidskrifter och inte minst genom frimärksutgåvor, påminns vi om den tragiska händelsen somkostade mer än 1 500 människor livet...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Linda Sundgren om byggandet av den viktiga Panamakanalen. I hundratals år drömde människor om en sjöfartsled genom Centralamerika. Efter upprepade försök lyckades man slutligen gräva sig igenom Panamanäset...

Spara som favorit
          

I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om Titanics undergång i april 1912. Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot.

Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa.

I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Oscar Sjöström berättar om Englands största sjökrigshjälte genom tiderna - Horatio Nelson (1758–1805). Han var orädd, karismatisk och utrustad med en taktisk begåvning av stora mått. Under Napoleonkrigen sökte britterna en krigshjälte att samlas kring och Horatio Nelson axlade villigt rollen. Samtidigt blev hans kärleksaffärer föremål för skvaller och skandaler...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.