Bild:
Obegränsad användning av dricksvatten är en självklarhet för oss i norra Europa. Men av världens befolkning saknar över en miljard människor tillgång till rent vatten.
M

Fattigdom och ohälsa i världen

I det här avsnittet förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Fortfarande många fattiga

Jordens befolkning består idag (2018) av över 7,6 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.

Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten

Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.

I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra

För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten.

FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI

Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år.

I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.

Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. [Lista med länders BNP]

Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. [Lista med länders BNP/person]

Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering - t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete - inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.

Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder. [Lista med länders HDI]

Vad är fattigdom?

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och annat kapital). Denna brist leder i sin tur till att man inte har råd att köpa mat, kläder och allting annat som människor med god ekonomi ser som självklarheter. Även boende kostar pengar. Fattigdomen medför också en mängd andra brister i utsatta människors liv.

Fattigdom skapar utanförskap och maktlöshet. Detta utanförskap kan visa sig på många olika sätt där möjligheten till högre utbildningar är ett exempel. Även om utbildningsmöjligheten finns för många fattiga människor så kan den fattige vara tvingad att tacka nej av olika anledningar. Rätten till utbildning kanske finns, men möjligheten att genomföra utbildningen saknas. Man kanske istället måste ta ett lågavlönat arbete för att försörja sin familj. Därför är högre utbildningar (och i många fall en utbildning överhuvudtaget) en livsväg som ganska få fattiga människor har möjlighet att välja. Fattigdom skapar också ofrihet och brist på rättigheter.

U-länder och i-länder

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.

De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan.

Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar - egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen - oftast från Europa eller USA - kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna "nykolonialism" innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.

Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen. 

Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.

Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030. Läs mer om de globala målen >
 

Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.

Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.

Hjälporganisationer

Det finns många stora nationella och internationella organisationer runt om i världen som arbetar för att bekämpa fattigdom och förbättra människors levnadsvillkor.

Några av de största hjälporganisationerna i Sverige och i världen är:

  1. ActionAid: Verksamt i över 40 länder med mål att bekämpa fattigdom och arbeta för social rättvisa och jämställdhet. Webbplats: http://actionaid.se/
     
  2. Amnesty International: En global organisation som kämpar för alla människors lika värde och att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Webbplats: https://www.amnesty.se/
     
  3. Läkare utan gränser: En medicinsk humanitär organisation som räddar liv och lindrar nöd runt om i världen där de behövs som mest. Webbplats: https://lakareutangranser.se/
     
  4. Plan: Verksamt i över 70 länder med mål att stärka barns rättigheter och säkerställa att flickors lika villkor respekteras. Webbplats: https://plansverige.org/
     
  5. Rädda Barnen: En global barnrättsorganisation som kämpar för barns rätt att överleva, utvecklas och växa upp i trygghet. RB finns i över 120 länder. Webbplats: https://www.raddabarnen.se/
     
  6. Röda korset: Världens främsta katastroforganisation som kämpar för att rädda liv och ge hopp över hela världen. Röda korset delar ut mat, förebygger katastrofer och bidrar med medmänsklig värme och mycket annat. Webbplats: https://www.redcross.se/
     
  7. Sida: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, är en svensk statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Alla som bor i Sverige och betalar skatt är med och bidrar. Webbplats: https://www.sida.se/Svenska/
     
  8. SOS Barnbyar: SOS Barnbyar är en internationell välgörenhetsorganisation som riktar sig till föräldralösa, övergivna och på andra sätt utsatta barn över hela världen. Webbplats: https://sos-barnbyar.se/
     
  9. UNHCR: FN:s flyktingorgan som arbetar för att säkerställa allas rätt att söka asyl och att hitta en säker fristad när de lämnat sina hem på flykt från våld, förföljelse, krig eller katastrof. Webbplats: http://www.unhcr.org/neu/se
     
  10. Unicef: FN:s barnfond är ett organ inom Förenta nationerna. Verksamheten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen. Unicef har verksamhet i över 190 länder. Arbetet kretsar kring bekämpning av fattigdom, barns rätt till överlevnad och utveckling, skydd mot våld och övergrepp, utbildning och jämställdhet, HIV/aids, katastrofarbete och opinionsbildning för barns rättigheter. Webbplats: https://unicef.se/

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till varför dödligheten är hög i fattiga länder.
     
  2. Vad menas med BNP?
     
  3. Vilket är det stora problemet med att mäta fattigdom och välstånd hos ett lands befolkning med hjälp av BNP?
     
  4. Vad är skillnaden mellan ett u-land och ett i-land?
     
  5. Vilka orsaker till fattigdom nämns i texten?
     
  6. Vilka är de två stora utmaningarna som behöver lösas för att skapa en hållbar utveckling i världen? Hur hänger de ihop?
     
  7. Vad menas med de globala målen?

Ta reda på:

  1. Nämn något om vad den svenska staten gör för att bekämpa fattigdomen i världen.
     
  2. Fundera på vad du själv kan göra för att bekämpa fattigdomen i världen.

Diskutera:

  1. Arbeta parvis eller i grupper och resonera kring vilka av de globala målen ni anser kan relateras till fattigdom och ohälsa i världen. Motivera era svar. Se UNDP:s webbplats om de 17 globala målen
     
  2. Arbeta parvis eller i grupper. Utgå ifrån dagens politiska situation i världen och fundera på vad som behöver göras för att komma till rätta med all fattigdom så att världen blir mer rättvis. Är förslaget realistiskt? Motivera vad som talar för och mot förslaget.
     
  3. Tänk dig att du helt plötsligt fick rollen som världspresident med totala maktbefogenheter. Vad skulle du göra för att skapa en mer rättvis värld och få bort fattigdomen i världen? Motivera dina åtgärder.
     
  4. Skulle du själv kunna tänka dig att avstå från en del av din vardagliga konsumtion under en längre period eller för resten av livet i syfte att förbättra levnadsstandarden för andra människor på andra platser i världen? Motivera ditt svar.


Källor:
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-1-utrota-fattigdom/ (2017-03-28)
https://lakareutangranser.se/vart-arbete (2011-10-31)
https://www.globalis.se/Statistik/Rent-vatten#bars (2018-09-29)
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008
 

Text: Charlotta Hilli, FM, Lärare i samhällslära vid Kyrkslätts gymnasium, Finland; Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.

I det här avsnittet förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Fortfarande många fattiga

Jordens befolkning består idag (2018) av över 7,6 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.

Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Uppdaterad: 14 oktober 2018
Publicerad: 21 december 2014

Annons

Lärarmaterial om Fattigdom och ohälsa i världen

av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
UNICEF
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lättarbetade övningar för högstadiet och gymnasiet. Ni väljer själva vilka av övningarna som passar bäst för er
av:
We Effect
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Undervisningsmaterial med filmer, infografik och quiz anpassat för kurser som samhällskunskap och internationella relationer.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att ha koll på läget i världen handlar inte om att kunna rabbla statistik. Det handlar om att förstå hur utvecklingen har sett ut över tid och varför, vilket nuläget är och vad vi ska uppnå härnäst.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
I den här skriften kan eleverna läsa om fackliga hjältar i världen och om de svenska fackens internationella arbete.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Under de senaste årtionden har globaliseringen förändrat den globala arbetsmarknaden. Arbetskraften i världen har blivit mer rörlig och industrialiseringen har skjutit fart i flera låg- och medelinkomstsländer. Den här skriften handlar om en global arbetsmarknad i förändring.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Kort broschyr för utskrift om fackföreningsrörelsen på olika kontinenter och i olika länder.
av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara...
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Din mobiltelefon har en lång historia bakom sig innan den hamnar i din hand. Likaså dina kläder, dina skor och din mat. Faktum är att bakom nästan varje produkt du köper gömmer sig en lång global produktionskedja...
av:
Factlab skola
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att tydlig- och synliggöra för eleverna vad begreppet hållbar utveckling innebär. Eleverna kommer ges tillfälle att reflektera och diskutera kring människornas livsvillkor i Sverige och i omvärlden utifrån en ekologisk, ekonomisk och social dimension.

Sidor

Artiklar om Fattigdom och ohälsa i världen

Eva Kellerman
2018-05-17
Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj som har sin utgångspunkt i barns rättigheter och ett av målen är att eleverna lär sig mer om barnkonventionen. Kampanjen är ett...
M
Studentlitteratur
2017-05-14
Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i...
M
Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...
S
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens u-länder. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-17
Inget tyder på att antalet slavarbetare minskar i världen, tvärtom ökar antalet stadigt. För att stoppa det nutida slaveriet måste både fattigdomen och efterfrågan minskas...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-07
Idag är slaveri förbjudet i hela världen. Det är olagligt att göra någon till slav. Ändå tvingas miljontals barn, kvinnor och män till slavarbete varje dag...
M
Svenska FN-förbundet
2013-10-21
Vet du hur många barn som börjar skolan runt om i världen? Om du känner dig lite osäker så är du inte ensam. Faktum är att svenskar har dålig koll på läget i världen. Ofta känner man inte till...

Podcast om Fattigdom och ohälsa i världen

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Länkar om Fattigdom och ohälsa i världen

Sortera efter:
          

Genomgång (10:20 min) där du kan lära dig en del om varför vi bor där vi bor. Här berättas kortfattat om segregation, socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå, utsatta områden, miljonprogrammet, osv...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:50 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om länderna i Afrika söder om Sahara. Här berörs vegetationszoner, klimatzoner, befolkning, urbanisering, industrialisering med mera.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:30 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om absolut och relativ fattigdom. Här berättas också lite om fattigdomens orsaker.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:31 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om dagens rika och fattiga länder i världen. Läxfilm för åk 7-9 Geografi och Samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:47 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om mänskliga rättigheter och några organisationer som arbetar för att sprida och värna dem.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:41 min) av läraren Anders Brogren. Bildspelet har sin utgångspunkt från en lärobok i samhällskunskap och tar (utan manus...) upp tre teorier som som ger olika förklaringar till varför vissa länder är så kallade u-länder. De tre teorierna är katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin. Nämner också malthusianism, beroendeteori och satellit-metropolteorin.

Spara som favorit
          

Presentation (8:43 min) om begreppen HDI och BNP. Presentationen går igenom hur man kan mäta välfärd och fattigdom. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (9:10 min) där du får lära dig hur man kan analysera orsaker och konsekvenser av en händelse eller ett fenomen. Presentationen går igenom tre exempel inom arbetsområdet fattigdom om hur vi kan resonera kring orsak och konsekvens. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Se även genomgången om Orsaker till fattigdom.

Spara som favorit
          

Presentation (14:40 min) om orsaker till fattigdom som tex brist på mat, vatten och utbildning. Orsakerna tas upp en och en. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:47 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den sista av fyra videos. Ibland kan det vara lätt att känna att alla problem som finns i världen är alldeles för överväldigande. Det kan verka vara en omöjlighet att ställa till rätta med de orättvisor som finns på vår jord. Men det finns möjligheter till förändring som än sker idag. Denna presentation går igenom olika sätt som vi arbetar mot de globala orättvisornas existens.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Vad är ett i-land, u-land?
  • Vad är skillnaderna mellan i-länder och u-länder?
  • Hur ser befolkningsfördelningen ut i världens länder? Vad beror det på?
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:23 min) där du med hjälp av satistikverktyget factlab ges en konkret överblick över befolkningsökningen i världen. Factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du kan presentera mängder med avancerad fakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. Du hittar fler videotips och lektionsupplägg i avsnittet factlab skola som är ett samarbete mellan SO-rummet och factlab. Prova att experimentera själv på factlab.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:51 min) där det berättas om fattiga och rika länder på ett lättförståeligt sätt. Materialet presenteras av Studi.se. Det finns länder som är rika och länder som är fattiga. En liten del av jordens befolkning använder nästan all mat, all energi och alla varor som tillverkas...

Spara som favorit
          

En power point presentation (11:04 min) om orsakerna till fattigdom. Den tar upp var i världen människor svälter, orsakerna bakom och jag tar även upp definitionen på ordet fattigdom. Den är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (9:20 min, utan ljud) om fattiga och rika länder. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Inspelad föreläsning där Hans Rosling ger en överblick över ekonomisk tillväxt i världen i ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Det här är första delen (14:13 min). Del 2 hittar du här och del 3 hittar du här.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på nationalekonomiska teorier...

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Här berörs...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...