100 år av allmän rösträtt

Under åren 2018–2021 firar Sverige hundra år med allmän och lika rösträtt. Men hur gick det till? Varför kom rösträtten just då? Vilka kämpade för rösträtt, vilka spjärnade emot och vilka begränsningar i rösträtten återstod efter 1921?
M

Innan den allmänna rösträtten infördes kunde en rik man ha flera röster. Bild från flygblad från 1910.

På webbplatsen demokrati100.se, som är framtagen av Kungliga biblioteket och Riksbankens jubileumsfond, får du svar på dessa frågor, och dessutom många andra. Artiklarna på webbplatsen är skrivna av forskare, arkivarier och andra experter.

I översiktsartikeln ”Den allmänna rösträtten – när infördes den?” kan du läsa om rösträttens genombrott åren 1917–1921. Kampen för demokrati hade pågått i decennier, men nu fördes den äntligen till seger på grund av läget i Europa, med revolutioner och social oro. Om rädslan för revolution och vad som ledde fram till genombrottet kan du läsa i artikeln ”Hur vanns demokratin?”.

Begränsningar i rösträtten

Men vad hände egentligen sedan, efter 1921, då det avgörande beslutet om allmän och lika rösträtt hade fattats av riksdagen? Fanns det då ingenting kvar att göra? Jo, naturligtvis. I ett flertal artiklar på demokrati100.se diskuteras vilka grupper som fortfarande hindrades att rösta, eller på andra sätt hade svårt att delta i det demokratiska projektet. En översikt får du i artikeln ”Rösträttens begränsningar”.

Något som undersöks mer grundligt är hur det var för några av Sveriges nationella minoritetsgrupper. I artikeln ”Samernas förbryllande rösträttshistoria” visas att frågor om rösträtt och valdeltagande kan vara komplicerade att besvara. Detsamma gäller artikeln ”När fick romer rösträtt?”, som slår hål på ett antal myter om romernas rättigheter.

Aktörer för och emot

Rösträtten och demokratin i dess helhet byggde på tiotusentals människors insatser. De stretade på i rösträttsföreningar, kvinnoorganisationer, partier, fackföreningar och andra folkrörelser. I artikeln ”Personer och organisationer” uppmärksammar vi några av alla de som var aktiva i kampen. Vid riksdagsvalet 1921, det första där även kvinnor fick rösta, valdes fem kvinnor in i riksdagen. Om dem kan du läsa i artikeln ”De första kvinnorna i riksdagen”.

Alla ställde sig inte positiva till allmän rösträtt. Det fanns även motståndare – de som var rädda för kaos, massans dumhet, kvinnors känslosamhet och som i brist på bättre såg förmögenheten som ett bevis på den medborgerliga förmågan. Om dem kan du läsa i artikeln ”Rösträtt – nej tack!”.

Rösträtt
Bild: Okänd
Demonstrationståg i Göteborg den 2 juni 1918 anordnat av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.


Text: Kungliga biblioteket
Webbplats: https://demokrati100.se/

Senast uppdaterad: 10 maj 2021
Publicerad: 9 maj 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

M

Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst

Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den...

M

Christabel Pankhurst och suffragetterna

Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin...

S

Svensk nazism under mellankrigstiden

Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en...

ANNONS

Ämneskategorier

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

SO-rummet tag typ

Riksdagens och regeringens historia

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...

Arbetarklass

Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Hjalmar Branting

Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...