Genomgång (8:12 min) av SO-läraren Andreas Krenz som ger en introduktion till kvinnohistoria och genushistoria.
Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa,...
Det har funnits otaliga gränsöverskridande medeltida kvinnor, men vilka av dem som vi känner till...
Påven hade förmodligen inte tänkt sig att kvinnor skulle fara på korståg, men det gjorde de. Ett...
Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...
Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle...
Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
