Genomgång (8:12 min) av SO-läraren Andreas Krenz som ger en introduktion till kvinnohistoria och genushistoria.
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som...
Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att...
I slutet av 1700-talet hade Sverige drygt två miljoner invånare. Landet var glest bebott. Nittio...
Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-...
Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
