Genomgång (8:12 min) av SO-läraren Andreas Krenz som ger en introduktion till kvinnohistoria och genushistoria.
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två...
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl,...
Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och...
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle....
Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa,...
Det har funnits otaliga gränsöverskridande medeltida kvinnor, men vilka av dem som vi känner till...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
