Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som...
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att...
Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-...
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
SO-rummet kommer snart fylla på med fler egna tidslinjer. Tidslinje över antiken 700 f.Kr - 500...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
