Annons

Nya artiklar

Historia
Bild:
M
Lars Hammarén
2018-12-27
Genom historien har det spekulerats mycket kring varför romarriket gick under. Minst lika intressant är dock frågan varför det uppstod. Varför var det just romarna bland alla folk som lyckades skapa detta enorma och storslagna imperium?
Historia
Bild:
S
Magnus Västerbro
2018-12-27
År 1088 öppnade universitetet i Bologna sina portar och under 1100-talet och 1200-talet grundades flera andra universitet runt om i Europa. Det var studiet av romersk rätt som lade grunden för de första universiteten, men efter hand breddades utbudet med mängder av andra ämnen. I samband med detta började ett centrum för lärdom utanför kyrkans kontroll att byggas upp i Europa...
Historia
Bild:
M
Lars Hammarén
2018-12-25
Du kanske någon gång har undrat varför antikens Grekland och romarriket fortfarande är så viktigt i historieundervisningen? Svaret är att det västerländska samhället än idag genomsyras av ett idé- och stilmässigt arv från antikens Grekland och Rom. I den här artikeln har vi sammanfattat de viktigaste delarna av det antika arvet...
Historia
Bild:
S
Lars Hammarén
2018-12-24
Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...

Annons

Året runt - dag för dag

20 januari
Nyligen frigivna amerikaner kliver av planet som flugit ut dem från Iran.
av:
Carsten Ryytty
,
SO-lärare och författare

Den 20 januari 1981 frigavs de 52 amerikaner som i 444 dagar hållits i Irans huvudstad Teheran. Det var den 4 november 1979 som iranska studenter intog den amerikanska ambassaden i Teheran. Det var en protest mot att USA stödde den avsatte Shahen. Närmare två miljoner New Yorkbor mötte de frigivna amerikanerna när de anlände till USA. Huvudvillkoren i gisslanöverenskommelsen mellan USA och Iran var främst ekonomisk natur. USA överförde några miljarder dollar till Iran via Algeriet. Det var iranska pengar som hade blivit infrusna i Amerika efter ambassadockupationen. Algeriet fungerade som medlare mellan Iran och USA. Det var många dramatiska händelser som inträffade under de 444 dagarna. Den mest dramatiska händelsen inträffade den 25 april 1980. Då misslyckades en amerikansk militäraktion för att frita gisslan. Åtta amerikanska soldater omkom när en helikopter och ett flygplan kolliderade med varandra i en saltöken 40 mil utanför Teheran. Därför avblåste president Carter hela fritagningsförsöket.

Senaste lärarmaterial

av:
Sveriges riksdag
2018-08-09
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet.
av:
Stockholmskällan
2018-08-08
Dela er lokalhistoria och bli en del av framtidens historia. Välkommen till min plats utgår från bekanta platser i skolans närområde.
av:
Stockholmskällan
2018-08-08
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
av:
Stockholmskällan
2018-08-08
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
av:
Kronofogden
2018-06-28
Kunskap för livet om pengar och skulder.

Sidor

Nya länkar

          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om hur vi såg på vår omgivning innan elektriciteten började lysa upp våra hem. 1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen.

Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet.

– Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret.

Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker.

2017-05-01
          

Avsnitt (24 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Operation Barbarossa - Hitlers invasion av Sovjetunionen. Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut?

Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.

Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum. Programledare är Tobias Svanelid.

2017-05-01
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Förintelsen. Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser.

– Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.

Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa.

2017-05-01

Sidor