M
Kategori

Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket".

Romarriket

Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antiken.

Den romerska republiken

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt.

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.

Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antiken.

Den romerska republiken

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt.

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.

ANNONS

ANNONS

Rom som republik

Den romerska republiken varade mellan 509 f.Kr - 31 f.Kr. Rom styrdes då av två konsuler, som till sin hjälp hade en rådgivande församling, senaten.

År 31 f.Kr inleddes den s.k. kejsartiden då romarriket hädanefter styrdes av enväldiga kejsare.

Den romerska byråkratin involverade också tusentals ämbetsmän och skrivare som hjälpte till att administrera det växande riket.

Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten.

På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.

Kejsartiden

Efter att Caesar hade mördats 44 f.Kr utbröt ett långvarigt och blodigt inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och Roms förste kejsare. Han är mest känd under hederstiteln Augustus. Den politiskt turbulenta republiken då romarriket styrdes av en senat var därmed förbi. Nu inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare.

Augustus tog kontroll över hela armén och stärkte centralmakten i Rom. Det blev inledningen till en fredlig period med blomstrande handel och växande välstånd.

ANNONS

Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.Kr.

De första 200 åren under kejsartiden var relativt fredliga. Romarna fortsatte emellertid att utvidga sitt väldiga imperium, särskilt i Västeuropa där romersk kultur och romerskt stadsliv spreds till trakter som tidigare haft en mer lantlig prägel.

Romarriket nådde sin största utbredning på 100-talet e.Kr (se karta). Därefter började romarriket knaka i fogarna. De romerska kejsarna övergick då istället till en mer defensiv politik och befäste stora delar av imperiets vidsträckta gränser.

Karta över romarriket 117 e.Kr.
Bild: Tataryn
Karta som visar romarriket när det var som störst vid kejsare Trajanus död 117 e.Kr.

 

Jordens befolkning kring år 100 e.Kr

När det romerska riket var som störst i början av 100-talet e.Kr sträckte det sig från England i väster till Svarta havet i öster och hade 50 miljoner invånare. Enligt FN:s beräkningar uppgick jordens sammanlagda befolkning till ungefär 300 miljoner vid samma tid. Krig, svält och sjukdomar gjorde att folkmängden ökade mycket långsamt. Det tog mer än 1500 år innan antalet människor på jorden hade fördubblats. Som jämförelse kan nämnas att det bara tog 39 år för världens befolkning att fördubblas från tre miljarder 1960 till sex miljarder 1999.
 

Romarna byggde inte bara ett imperium

Romarna var företagsamma byggare och anlade vägar, broar och akvedukter över hela sitt rike. Under de första två århundradena efter vår tideräknings början lades också grunderna till många av dagens europeiska storstäder. Ett stort antal av dessa städer uppkom från början kring något av de befästa härlägren som de romerska legionerna var stationerade vid (legionerna var i regel posterade längs med imperiets gränser).

ANNONS

ANNONS

Bröd och skådespel

Vissa av de styrande i Rom påstod att det enda folket var intresserade av var bröd och skådespel. De fattiga och arbetslösa fick gratis bröd och de flesta av de stora städerna hade en egen amfiteater där gladiatorer, dömda brottslingar och vilda djur kunde kämpa. Allt för att avleda folkets missnöje.

Gladiatorer: Tränade krigare som kämpade mot varandra eller mot andra motståndare, t.ex. vilda djur, för att underhålla en publik.

Colosseum: Roms största amfiteater dit Roms invånare kunde gå och titta på blodiga skådespel. Arenan stod klar 80 e.Kr och hade ca 50 000 sittplatser, men vid stora tillställningar kunde många fler få plats. Evenemangen var i regel gratis och sponsrades av politiska makthavare (ofta kejsaren) som ville öka sin popularitet hos folket.

Cirkus Maximus: Roms stora hästkapplöpningsstadion. Över 200 000 åskådare fick plats på läktarna runt den ovalformade kilometerlånga körbanan.
 

Den romerska slavekonomin

Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång.

Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.

Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel. Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.

Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare. Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Romarrikets delning

Under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.

ANNONS

ANNONS

Kristendomen uppstod i Iudaea (ungefär nuvarande Israel-Palestina) som var en provins i det romerska riket vid Medelhavets östra kust (se karta). I början av 300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Romarrikets delning
Bild: SO-rummet.se
Karta som visar romarrikets delning år 395 e.Kr.

Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga ut. Och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.

Västrom gick under medan Östrom bestod i ytterligare tusen år

Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1 000 år.

Det östromerska riket, eller det bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det Osmanska riket (se karta).

ANNONS

ANNONS

Arvet från romarna

Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. Den romerska kulturen var dessutom stark influerad av den grekiska, varvid det grekiska kulturarvet till viss del fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.

LÄS MER: Rom som republik

LÄS MER: Romersk expansion, oro och inbördeskrig

LÄS MER: Varför gick romarriket under?

LÄS MER: Arvet från antiken

LÄS MER: Romersk religion och mytologi

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

Användbara begrepp

Administration: Hantering av information för att fatta beslut.

Akvedukt: En vattenledning i form av en smal brobyggnad som med gravitationens inverkan genom självfall leder vattnet över hinder i form av dalgångar, vägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.

Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Diktator: En form av envåldshärskare. Ordet diktator härstammar från den romerska republiken där senaten kunde anförtro en av konsulerna oinskränkt makt för en tidsperiod på upp till sex månader, som en nödåtgärd i kristider.

Envåldshärskare: En person som utövar full och oinskränkt makt över en stat och dess invånare.

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Fältherre: En härförare, den högsta militära ledaren för en armé/här på en krigsskådeplats.

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike.

Kartago: Huvudstaden i det feniciska handelsriket i Nordafrika med samma namn som även innefattade flera andra stora städer.

Kejsare: Titeln på den manliga monarken i vissa monarkier (som då brukar kallas kejsardömen). Den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en kung. I Europa har titeln framförallt använts för monarkier som hävdar ett arv från det romerska riket. Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr). I klassiskt latin uttalas namnet som "Kajsar". Därifrån kommer det tyska ordet kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare.

Konstantinopel: Östromerska rikets huvudstad (nuvarande Istanbul).

Konsul: Titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.

Legion: En romersk legion var en självständig militär enhet som i regel bestod av ca 5000 soldater (legionärer). Som mest förekom omkring 30-40 legioner vid samma tidpunkt.

Provins: Romerska provinser var de områden man styrde över och kontrollerade utanför den italienska halvön. Provinserna styrdes av ståthållare som hade till uppgift att driva in skatt till Rom. Ståthållaren skulle också skriva rapporter till kejsaren. Folket i provinserna var i regel inte romerska medborgare.

Republik: En stat med vald statsledning eller statschef.

Senaten: En beslutande församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade 300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes ut varje år.

Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
 

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om romarriket

Visste du att:

  • När det romerska riket var som störst i början av 100-talet e.Kr sträckte det sig från England i väster till Svarta havet i öster och hade 50 miljoner invånare. Enligt FN:s beräkningar uppgick jordens sammanlagda befolkning till ungefär 300 miljoner vid samma tid. Krig, svält och sjukdomar gjorde att folkmängden ökade mycket långsamt. Det tog mer än 1 500 år innan antalet människor på jorden hade fördubblats. Som jämförelse kan nämnas att det bara tog 39 år för världens befolkning att fördubblas från tre miljarder 1960 till sex miljarder 1999.
     
  • Romarna byggde ett nät av fina vägar. Det fanns omkring 8 000 mil utmärkta vägar samt 40 000 provinsvägar. Själva vägbanan var 4–5 meter bred så att två legioner, marscherande sex man i bredd, kunde mötas. Man reste lika snabbt, säkert och bekvämt som i början av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att en resa mellan London och Rom bara tog 13 dagar. LÄS MER: Vägar i romarriket
     
  • I den romerska trafiken fanns det stoppsignaler, enkelriktade gator, tvåfiliga landsvägar och datumparkering.
     
  • Baden var Roms viktigaste sociala samlingspunkt. Romarna gjorde av med ca 1 350 liter vatten per dag och invånare. Motsvarande tal för London idag är bara 250 liter. LÄS MER: Vardagsliv i romarriket (artikelserie)
     
  • I början av 100-talet e.Kr hade romarna en mycket effektiv armé, som bestod av 25–30 legioner. En legion bestod av 6 000 man. Dessa legioner låg längs praktiskt taget hela rikets gräns. Varje legion var helt självförsörjande, från soldater till administratörer och sjukvårdare. Romarna kunde tacka sin överlägsna armé för sitt mäktiga imperium.
     
  • Kraven på legionärerna, de romerska soldaterna, var hårda. De skulle kunna marschera 3 mil på fem timmar i normalt tempo och 4 mil i språngmarsch med 20 kg på ryggen. De tjänstgjorde i 25 år och fick under denna tid inte gifta sig. När en soldat slutade, fick han välja mellan ett stycke land eller en summa pengar. Bara hälften av legionärerna överlevde fram tills det var dags att gå i pension vid ungefär 45 års ålder. Den genomsnittliga livslängden för en legionär var ändå något högre än resten av befolkningen. Orsaken till det var att de fick god och sund mat i rikliga mängder och dessutom hade de ständig tillgång till professionella läkare. LÄS MER: Den romerska armén
     
  • Pretoriangardet var kejsarens personliga livvakter. De höll till i läger utanför Rom för att snabbt kunna slå ner oroligheter i Rom som skulle kunna äventyra kejsarens makt. Gardets soldater tjänade mer än den genomsnittlige legionären och fick ofta gåvor från kejsaren, vilket medförde att soldaterna ofta stödde kejsaren i alla frågor.
     
  • Circus Maximus i det antika Rom var en jättelik arena där man höll kapplöpningar med häst och vagn. Arenan var 590 meter lång och drygt 120 meter bred och rymde 250 000 åskådare, vilket motsvarade en fjärdedel av Roms befolkning. Under en dag kunde man avverka omkring 20 lopp, som var ca 9 km långa. De tävlande, som ofta var slavar, stod upp i vagnarna och körde och det hände ganska ofta att de föll av. De bar en kniv för att kunna skära av tyglarna, som var fästa vid deras midja, om något gick fel. Den största risken för kollisioner var vid banans kortändor. Där stod slavar som skulle släpa undan kroppar, vagnar och hästar som var inblandade i krascher. LÄS MER: Hästkapplöpning var massunderhållning och industri i antikens Rom
     
  • De flesta gladiatorerna var krigsfångar och slavar, men det fanns också fria romerska medborgare bland dem. De fria romerska medborgarna var ofta arbetslösa som skrev kontrakt för en viss tid och därigenom fick en försörjning och hade möjlighet att förbättra sin ekonomi. Ett tag fanns det också kvinnliga gladiatorer, men från omkring år 200 e.Kr. var kamp mellan kvinnor förbjuden.
     
  • Invigningsfestligheterna av Colosseum år 79 e.Kr pågick i 100 dagar. 5 000 djur och hundratals gladiatorer dödades under invigningen.
     
  • Enorma mängder djur dödades på arenorna runt om i romarriket. Det gick så långt att lejonet och tigern utrotades i Mesopotamien, flodhästen från Nubien och elefanten från Nordafrika.
     
  • År 73 f.Kr gjorde ett 70-tal gladiatorslavar uppror i staden Capua. Ledaren för slavarna hette Spartacus. Allt fler slavar samlades kring Spartacus, som snart hade en armé på 70 000 slavar. I två fältslag besegrade slavarna romerska härar som sänts ut mot dem. Men så småningom besegrades de av en romersk här. Spartacus dog och som straff korsfästes 6 000 slavar längs Via Appia, den 20 mil långa vägen mellan Rom och Capua. LÄS MER: Spartacus
     
  • I början av år 100 e.Kr. var en tredjedel av Roms befolkning slavar. Ett förslag att slavarna skulle bära en särskild dräkt avvisades med motiveringen att det skulle vara alltför farligt att låta dem se hur många de verkligen var. LÄS MER: Antikens Rom - en världsmetropol
     
  • Den romerske kejsaren var landets rikaste person. Kejsaren hade oerhörd makt över hela förvaltningen. Han ansvarade för betalningen till armén och flottan och för kostnader till rikets förvaltning. Han var också direkt ansvarig för att köpa in säd till Rom samt för de offentliga spelen. Kejsaren fick in skatter av olika slag, bland annat person och förmögenhetsskatt.
     
  • Kejsarna i Rom hade ca 15 000 personliga slavar och alla slavar hade specifika områden de var specialiserade på. För att ordna och vårda sin garderob använde kejsaren sig av lika många slavar som han hade kläder. Kejsarna i Rom hade till och med provsmakare för att vara säkra på att dryckerna och maträtterna inte var förgiftade.
     
  • Den romerske kejsaren Vespasianus införde en avgift på de offentliga toaletterna i Rom. Då hans son Titus förebrådde honom för denna avgift, visade kejsaren ett mynt som kom från urinoarerna och sa: ”Pecunia non olet.” (Pengar luktar inte.)
     
  • Befolkningen i Rom var mycket förtjust i mat. Förutom egenproducerad mat, som bröd, oliver, ostar och kött, importerade man stora mängder matvaror från provinserna i Nordafrika och Asien. Från Afrika importerade man bland annat strutsar och sköldpaddor för att imponera på sina gäster. Förmögna romare hade både söt- och saltvattensbassänger för levande fisk, hummer och ostron. De flesta fattiga levde på en enkel diet bestående av bröd och en gröt som var gjord på vetemjöl. LÄS MER: Romerska matvanor
     

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Berätta kortfattat om den romerska republiken. Nämn också några demokratiska inslag som fanns i republiken.
     
  2. Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du?
     
  3. Vad var den s.k. kejsartiden?
     
  4. Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin?
     
  5. Nämn några orsaker till att romarriket gick under.
     
  6. Under medeltiden, efter romarrikets undergång, var kyrkan och kristendomen dominerande i Europa. Förklara hur det kan kopplas till romarriket.

Ta reda på:

  1. Vem var Hannibal och varför är han en historisk kändis?
     
  2. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den romerska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden? Eller vad hände i Kina under 200-talet f.Kr?
     
  3. Serien Asterix & Obelix bygger på verkliga historiska händelser. Förklara.
     
  4. Vem var Kleopatra och varför räknas hon som en historisk kändis?
     
  5. När romarriket var som störst sträckte det sig över tre världsdelar. Vilka?
     
  6. Vad menas med pax romana?
     
  7. Hundra (100) heter centrum på latin. Därför fick C bli 100 i det romerska siffersystemet. I sammansatta ord blir centrum centi. Kan du komma på några ord där centrum/centi ingår?
     
  8. Vad hände med Konstantinopel efter det östromerska rikets undergång 1453?

Diskutera:

  1. Jämför romarnas nöjesliv med vår egen tids. Vilka likheter och skillnader finner du?
     
  2. Resonera kring varför slaveri var så vanligt under antiken.
     
  3. Hur tror du Europas historia skulle ha sett ut om inte kristendomen hade blivit romersk statsreligion på 300-talet?
     
  4. Arvet från romarna lever kvar än i många europeiska länder både i samhället och i språket. Ge exempel på detta.
     
  5. Få imperier brukar hålla samman särskilt länge, romarriket är ett undantag. Nämn några viktiga faktorer (förhållanden, beståndsdelar) för att ett imperium ska kunna hålla samman. Vilka brukar orsakerna vara till att imperier går under?

Extrauppgift:

  • Tänk dig att du ska göra en tidsresa till romarriket. Du har fått i uppdrag att vara reseledare. För att kunna locka så många historieturister som möjligt med på resan måste du först göra en reklamaffisch där du berättar om resmålet och vad tidsresenärerna kan förvänta sig att få se och uppleva. Använd gärna ett större pappersark och illustrera rikligt med bilder och kärnfulla texter.
     

 

Litteratur:
Hilding Thylander, Det romerska riket, CKM Förlag, 2009
S. Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Erling Bjöl m.fl., Bonniers världshistoria 5 - Romarriket, Bonnier lexikon, 1999
Perry Anderson, Övergångar från antiken till feodalismen, Arkiv förlag, 2004
Patrick Bruun, Bra Böckers världshistoria, del 3 – Asien möter Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet
Intressanta fakta och Fakta om Pompeji är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

 

Tidslinje antikenBild: SO-rummet.se
Tidslinje över antiken 700 f.Kr - 500 e.Kr.
Ladda ner en högupplöst version av tidslinjen >
SO-rummets tidslinjer får givetvis användas i skolan, men uppge alltid källan.
 

Läs mer om

Kartor

Tidslinjer

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Romarriket

L
Roms katakomber 770-600

Lätta fakta om Roms katakomber

av: Carsten Ryytty
2023-08-09

Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om antikens Rom

av: Lars Hildingson
2023-07-16

Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska riket. Detta rike sträckte sig runt hela Medelhavet, som romarna kallade "vårt hav". Delar av England och Tyskland samt hela Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Österrike, Ungern, Bulgarien, Rumänien och Jugoslavien hörde på den tiden till romarriket. Med "hela världen" menade kejsaren romarriket. Han visste att det fanns länder bortom rikets gränser, men han visste inget om världsdelar som Amerika och Australien. Han och andra romare ansåg att de härskade över den förnämsta delen av världen. Rom låg i världens mitt, och deras talesätt lever kvar än i dag: "Alla vägar bär till Rom."...

+ Läs mer

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson
2023-07-04

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

av: Jan-Olof Fallström
2023-06-10

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor. Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. Men kvinnorna i Rom var liksom de grekiska kvinnorna underställda sina män som även var deras förmyndare...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer

M

Cicero - offer i blodig maktkamp om Rom

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-24

Cicero (106-43 f.Kr) var redan under sin samtid en berömd politiker med en lång politisk bana bakom sig. Han föddes 106 f.Kr i en småstad tio mil öster om Rom. Han sattes tidigt i skola i Rom och vistades också en tid i Grekland, något som ansågs nödvändigt vid all högre utbildning. I Grekland studerade han talekonst och filosofi, och som talare, filosof och författare skapade han sig sedan ett stort namn. I Rom arbetade Cicero som advokat och kom in i politiken. Han gjorde en snabb karriär trots att han inte kom från någon rik och förnäm familj. I Ciceros brev kan man läsa att de allra förnämsta familjerna aldrig riktigt kunde smälta att en "ny man", en uppkomling, skulle stiga så högt...

+ Läs mer

Länkar om Romarriket

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Hi

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Hi

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden (350-600) utgör en övergång i Europas historia från antiken till medeltiden då många folkgrupper...

Re

Romersk religion och mytologi

Romarnas religion under antiken byggde i stora drag på den grekiska mytologin. Många romerska gudar och gudinnor hade...

Re

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Hi
Karta

Italiens historia

Fördjupa dig i Italiens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Hi

Antikens Persien

Det persiska riket var en stormakt under antiken. Persien låg i nuvarande Iran, men det persiska riket mer omfattade...

Hi

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Hi
Hamnaktivitet

Fenicier

Fenicierna var ett handels- och sjöfararfolk som under antiken levde vid östra delen av Medelhavet...

Hi
Porträtt

Kleopatra

Kleopatra (69-30 f.Kr) var en egyptisk drottning som är känd för sina romanser med några av sin...

Hi
Caesar

Julius Caesar

Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...

Hi
slav

Slaveri

Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...

Hi
Gladiatorspel

Gladiatorer

En gladiator var en slagskämpe i antikens Rom som fick slåss mot andra gladiatorer eller vilda djur...

Hi
Kartago

Kartago

Kartago grundades på 800-talet f.Kr av feniciska kolonisatörer från staden Tyros. Kartago var...

Hi
rom

Roms historia

Italiens huvudstad Rom ligger ungefär mitt på Italiens västkust (se karta). Väster om staden ligger...

Hi
Bild saknas

Pompeji

Pompeji var en stad söder om Neapel i Italien som begravdes i aska vid ett vulkanutbrott av...

Hi
Kelter

Kelter

Kelterna var ett folk som under forntiden och antiken bodde på de brittiska öarna och i delar av...

Hi
Staty

Hannibal

Hannibal (248-183 f.Kr) var kartagernas främste fältherre under det andra puniska kriget mellan...

Hi
gladiator

Spartacus

Spartacus (ca 111-71 f.Kr) var en romersk slav och gladiator från Thrakien som rymde från sin...

Hi
Konstantinopel

Konstantinopel

Konstantinopel är ett äldre namn (till 1930) på staden Istanbul i dagens Turkiet. Staden fick sitt...

Hi
Goter

Goter

Goter är en benämning och ett samlingsnamn på olika germanfolk under slutet av antiken och tidig...

Hi
Hunner

Hunner

Hunnerna var ett nomadfolk från Asien (Mongoliet och norra Kina) som trängde in i Europa under på...

Hi
Rom

Vandaler

Vandalerna var ett germanskt folk som under folkvandringstiden i början av 400-talet trängde in i...

Hi
Konstantinopel

Östromerska riket

Östromerska riket, eller det bysantinska riket, uppstod genom romarrikets delning år 395 och varade...

Hi
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Re
Jesus

Jesus

Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...

Hi
Fisksymbol

Urkyrkan

Efter att Jesus blivit korsfäst glömdes han bort av de flesta judarna. Men en del av Jesus...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Staty

Augustus

Augustus (63 f.Kr - 14 e.Kr), eller Gajus Octavianus som han egentligen hette från början, var den...

Hi
Porträtt

Nero

Nero blev romersk kejsare när han var 16 år gammal. Han styrde romarriket mellan åren 54-68 e.Kr....

Hi
Staty

Caligula

Caligula (12-41 e.Kr) var romersk kejsare mellan 37-41 e.Kr. Han var son till den berömde...

Hi
Porträtt

Tacitus

Tacitus, Gaius Cornelius (ca 55-ca 120), var en romersk historiker som år 97 blev konsul och...

Hi
Karavan

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...

Hi
legionärer

Slaget i Teutoburgerskogen

År 9, under en expedition in i Germanien, råkade den romerska armén ut för ett av sina största...

Hi
Stridselefanter

Puniska krigen

Omkring 275 f.Kr hade Rom samlat hela Italien under sin styrelse. Någon sjömakt hade romarriket...

Hi
Akvedukt

Akvedukter

Under romarrikets storhetstid, omkring år 75 e.Kr levererade elva akvedukter (vattenledningar)...

Hi
Karta

Romarrikets delning

Omkring 117 e.Kr var romarriket som allra störst. Samma år kom kejsar Hadrianus till makten. Han...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...