Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom är väsen i form av superhjältar, vampyrer, zombier och spöken en viktig del av dagens populärkultur. Vi tycks inte kunna få nog av Marvel-serier, creepypastor, vampyrromantik eller apokalypser. Allt som oftast fantiserar vi om fantasivarelser med antigen djur- eller människoskepnader och speciella (och övernaturliga) egenskaper.
Somliga av de övernaturliga väsendena har hängt med oss länge, som till exempel vampyrer. Vampyrernas långa historia spänner över hundratals, om inte tusentals år.
Superhjältarna från Marvel och DC Comics må vara storartade samtidsfenomen, men hjältar med övernaturliga krafter är inte heller något nytt. Läs om till exempel om Herkules i den grekiska mytologin eller Sigurd Fafnesbane i de nordiska myterna.
När ett övernaturligt väsen nästan ser ut som en människa kallar man det antropomorft. Älvor, vättar och sjöjungfrur är exempel på antropomorfa väsen. Om väsendet däremot har djurliknande drag är det zoomorft, som Bäckahästen, Storsjöodjuret och Big foot.
Gränsen mellan folktro och religion är inte så självklar som man kan tro. Gestalten djävulen är en gränsfigur som förekommer både i folktron och inom religion, demoner likaså. Inom katolska kyrkan tror man ibland på demoner, men dessa fasliga väsen är också vanliga i den amerikanska populärkulturen och folktron. I USA finns det många berättelser om hus och människor som är besatta av demoner och som måste drivas ut med hjälp av en exorcism.
Tomtar, troll, vättar, skogsrån, Bäckahästen och Näcken – det finns gott om nordiska väsen. Förr trodde man att dessa oknytt, som de också kallas, bodde i skogarna och hemmen. Så länge vi människor inte bråkade med dem eller störde dem gjorde de inte nödvändigtvis någon skada. Vissa av dem kunde till och med vara hjälpsamma. Om man retade upp oknytt eller överträdde den osynliga gränsen mellan människornas och väsendenas världar, kunde man däremot få det svårt. Genom att läsa folksagor kan man lära sig mycket om vilka övernaturliga väsen man har trott på i Nordens historia.
Men spöken då? Spöken, gastar och vålnader är vanliga inslag i folktro runt om i världen. Traditionellt sett har man ofta föreställt sig dem som gestalter svepta i vitt tyg - tänk dig spöket Laban - utan huvud, som skelett eller som genomskinliga versioner av sina forna jag. De kan hjälpa, föra fram viktiga budskap eller skrämma. Människor har sedan gammalt föreställt sig att spöken bor i gamla hus eller på kyrkogårdar. Det gör vi än idag, men synen på spöken har också förändrats med tiden. Idag berättar man creepypastor och spökhistorier om hur det spökar i modern teknik. Berättelserna kan till exempel handla om digitala spöken på Facebook, i USB-minnet eller i smartphonen. Det finns en hel uppsjö poddar som handlar om just ”moderna spöken” och hemskheter, bland annat Creepypodden med Jack Werner och Spöktimmen.
LÄS MER: Folktro
LÄS MER: Trolldom och häxprocesser
LÄS MER: Myt och rit
LÄS MER: Myter och sagor
FÖRFATTARE
Text: Sandra Jönsson, kulturskribent
Här hittar du material som kan relateras till mytologiska väsen och sagovarelser av olika slag såsom jättar, monster, spöken, troll, vampyrer, varulvar och mycket annat.
