L
Tagg
Flygfoto med Hindenburg.
Luftskeppet Hindenburg över New York 1937.

Luftskeppet Hindenburg

Luftskeppet Hindenburg, uppkallat efter rikskansler Paul von Hindenburg, var en stor tysk zeppelinare. Det var det största luftskepp som någonsin hade byggts, men har blivit mest ihågkommet för den katastrof 1937 då hela skeppet fattade eld och kraschade inför flera filmkameror och hundratals åskådare vid Lakehurst utanför New York.

Hindenburg var sin tids största luftskepp, 245 meter långt och rymde 72 passagerare. Hon var fylld med 200 000 kubikmeter vätgas, men var egentligen byggd för den icke explosiva heliumgasen. Tyskarna tvingades använda den farligare gasen eftersom USA vägrade sälja helium till tyskarnas luftskepp, då det var en strategisk vara.

ANNONS

ANNONS

Året innan (1936) hade Hindenburg färdats sex gånger över Atlanten utan några problem.

När Hindenburg skulle landa i New York den 6 maj 1937 tvingades man trots flera timmars försening flyga vidare en timme på grund av ett åskväder över staden. När åskvädret hade dragit vidare gick man in för landning, och då exploderade Hindenburg. Det tog mark med en fruktansvärd krasch. 36 människor omkom, men 61 överlevde katastrofen.

Man vet fortfarande inte varför Hindenburg exploderade. En haverikommission ansåg att olyckan var oförklarlig. Men det finns idag historiker som anser att luftskeppet utsattes för ett sabotage på grund av dess starka koppling till den tyska nazistregimen. Hindenburg, som till stor del var subventionerat (subvention = statligt ekonomiskt bidrag) av både Goebbels och Göring, hade under sin korta existens haft ett enormt propagandavärde för nazistregimen, inte minst under OS i Berlin 1936 då det hakkorsprydda luftskeppet kunde ses svävande över den nybyggda Olympiastadion med sina 100 000 åskådare.

Olyckan blev mycket uppmärksammad både i sin tid och efteråt och markerar slutet på luftskeppens era.

ANNONS

Fördjupning

Den 6 maj 1937 närmade sig det tyska luftskeppet Hindenburg landningsdockan vid Lakehurst utanför New York. 97 människor var ombord. Föregångaren till Hindenburg, Graf Zeppelin, hade introducerat luftskeppsresor över Atlanten med framgång. Under 194 överfarter hade Graf Zeppelin transporterat ungefär 28 000 passagerare. Och detta dubbelt så snabbt som atlantångarna. Resan tog två och ett halvt dygn. En annan stor fördel var att passagerarna inte riskerade att drabbas av sjösjuka vilket å andra sidan var vanligt vid havstransporter.

Efterträdaren Hindenburg var generöst tilltagen för att kunna konkurrera med atlantångarna. Den var 245 meter lång, drygt 40 meter hög och har en marschfart på 125 km/tim. Ombord fanns rökrum, promenaddäck varifrån passagerarna kunde beundra den vackra utsikten, gourmetkök, matsalar, salong med sköna möbler och en pianist som spelade på ett piano av lättmetall.

Hindenburg hade gjort samma resa tio gånger tidigare, men den här gången var man flera timmar försenad, eftersom det varit stark motvind utanför New Foundland. Klockan 19.25 lokal tid anlände luftskeppet till landningsplatsen och började manövrera mot förtöjningsmasten. Ungefär 90 meter från marken kastades förtöjningslinorna ut. Men helt plötsligt syntes ett skarpt ljussken i aktern och Hindenburg exploderade. Katastrofen var ett faktum. Av de 97 människor som var ombord omkom 36 i olyckan.

Radioreportern Herb Morrison och inspelningsteknikern Charles Nehlsen var på plats, inte för att direktsända, men för att spela in ett reportage för senare sändning. Bandspelaren var ännu inte uppfunnen, utan ljudet graverades in på en lackskiva. De två männen kom att skriva nyhetshistoria eftersom de blev ögonblicksvittnen till katastrofen och hade sinnesnärvaro nog att spela in den.

Troligtvis var vätgasexplosionen orsakad av en gnista som skapats av statisk elektricitet. En vecka efter olyckan totalförbjöd den tyske statschefen Adolf Hitler flygning med vätgasfyllda luftskepp.

Trots att senare luftskepp fylldes med helium (som i stort sett är brandsäkert) har aldrig luftskeppstrafiken återhämtat sig efter Hindenburgkatastrofen.
 

 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare; faktarutan med fördjupning är skriven av Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.

Här hittar du material som handlar om luftskeppet Hindenburg.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Länkar om Luftskeppet Hindenburg

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS