Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och Brandenburg) och Sverige både till sjöss och på land med Skåne som den viktigaste krigsskådeplatsen. Kriget slutade i stort sett oavgjort efter påtryckningar från Frankrike.
Freden i Roskilde 1658, som föregicks av Karl X Gustavs och den svenska arméns våghalsiga marsch över isarna på lilla och stora Bält, blev en ren katastrof för dansk del. Danmark förlorade Skånelandskapen (Blekinge, Halland och Skåne) samt Bornholm och Trondheims län till Sverige. Denna förlust av viktiga landområden var en bidragande orsak till varför freden mellan länderna var så bräcklig.
Då Sverige och Danmark under mitten av 1670-talet engagerade sig i en och samma europeiska konflikt (fransk-nederländska kriget), fast på olika sidor (Sverige var allierat med Frankrike medan Danmark var allierat med Förenade Nederländerna, Brandenburg och Tysk-romerska riket) agerade den danske kungen Kristian V, och hösten 1675 förklarade Danmark Krig mot Sverige. Kung Kristians primära målsättning var att återerövra de förlorade Skånelandskapen.
Redan på hösten 1675 erövrade danskarna Svenska Pommern och även Gotland föll i deras händer. Den 1 juni 1676 drabbade den svenska flottan samman med den dansk-holländska flottan utanför sydöstra Öland. Mitt under slaget inträffade en märklig händelse; regalskeppet Kronan, som var svenska marinens största krigsskepp, kantrade och sprängdes i luften. Besättningen skulle vända fartyget i den hårda vinden och troligtvis var det en förskjutning av de tunga kanonbatterierna som fick fartyget och kantra vartefter krutreserven antändes. Ingen kan med säkerhet säga vad olyckan berodde på. Flertalet av besättningen på över 800 man följde fartyget i djupet. Danskarna vann slaget och denna seger möjliggjorde en dansk invasion av Skåne samma månad.
Efter att den danska armén landstigit i Skåne i juni 1676 förlorade svenskarna inledningsvis städerna Helsingborg, Landskrona och Kristianstad. Läget såg mörkt ut för svenskarna, men i december 1676 drabbade arméerna samman utanför Lund och slaget slutade med en svensk seger. Under slaget vid Lund, det blodigaste slaget i svensk och dansk historia, stupade uppskattningsvis 6 000 danska soldater och omkring 3 000 svenska soldater (siffrorna som anges varierar).
De som drabbades värst av kriget var civilbefolkningen i Skånelandskapen. För befolkningen spelade det ingen större roll om det var svenskar eller danskar som intog ett område. Oavsett så var det befolkningen som fick utfodra (ge mat till) soldater och hästar. Ett tydligt exempel på detta är när den danska armén slog läger utanför Lund i väntan på att möta den svenska armén. Befolkningen i området fick då föda den danska armén som bestod av 15 000 man och tusentals hästar. Efter slaget var det svenskarnas tur att äta upp böndernas förråd.
Under det skånska kriget var det många bönder som valde att som snapphanar stödja danskarna och med vapen i hand bekämpa svenskarna. Begreppet snapphane var svenskarnas benämning på alla dem som av olika anledningar bekämpade den svenska militärmakten. Vissa av dessa snapphanar var så kallade friskyttar och var avlönade av den danska Kronan (staten) medan andra var bönder som tog till vapen och flyttade ut i skogarna varifrån de anföll svenska styrkor ur bakhåll. Svenskarna bestraffade tillfångatagna snapphanar mycket hårt och avrättningsmetoderna var fruktansvärda.Skånska kriget slutade oavgjort även om Sverige i enlighet med freden i Fontainbleau 1679 fick lämna i från sig ett antal små besittningar i norra Tyskland till Danmark. Sverige fick dock behålla Skånelandskapen.
LÄS MER: Freden i Roskilde
LÄS MER: Snapphanar
LÄS MER: Snapphanarna och kampen mellan Danmark och Sverige om Skånelandskapen
LÄS MER: Slaget vid Lund
Litteratur
Gunnar Wetterberg, Skånes historia. Del 2 : 1376-1720, Bonniers förlag, 2017
Gösta Johannesson, Skåne, Halland och Blekinge: om Skånelandskapens historia, Norstedts, 1984
Harald Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, Studentlitteratur, 2017
Harald Gustafsson, Skåne i Danmark : En dansk historia till 1658, Makadam förlag, 2008
Sten Skansjö, Skånes historia, Historisk media, 2014
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap. Fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
