Bakgrunden till den franska revolutionen 1789

Varför har Frankrike valt just den 14 juli för sitt nationaldagsfirande? Det man har upphöjt till den viktigaste händelsen i den franska nationens historia är en folklig stormning och intagande av en gammal medeltida borg den 14 juli 1789. Varför just denna händelse? Var det en nationalistisk manifestation? Låt oss titta lite närmare på händelserna i juli 1789 och se vad det var för nationalistiskt som inträffade då. Landet var mitt uppe i en revolution.
S

Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789. Samtida målning av Jean-Pierre Houël (1735-1813).

Folket ville ha ett mera jämlikt samhälle

Det gamla feodala samhället var på fallrepet. Fransmännen revolterade främst mot det kungliga enväldet och orättvisorna i det franska samhället.

Var det något nationalistiskt i denna revolt? Ja delvis.

Det gamla samhället som man revolterade mot var ett uppdelat och splittrat samhälle. Adeln och prästerskapet hade privilegier, behövde inte betala skatt och var omåttligt rika. Resten av befolkningen fick försörja samhället och betraktades som en andra klassens undersåtar.

ANNONS

ANNONS

Den 14 juli 1789 ville revolutionärerna ha ett nytt samhälle, ett jämlikt samhälle. Alla skulle ha samma förpliktelser och rättigheter till nationen. Den franska nationen skulle omfatta alla och ställa samma krav på dess invånare. Alla skulle känna en nationell gemenskap och ha en känsla för det gemensamma fosterlandet. Revolutionärerna blev snart även nationalister. I den franska revolutionen föds den moderna nationalismen.
 

1700-talets Paris

Paris var under 1700-talet modets och den fina smakens huvudstad. Men här fanns också större fattigdom och fler arbetslösa än i de flesta andra städer. Många gator var så smala, att dagsljuset knappast trängde ned till dem. Belysningen bestod av lyktor som hängde i rep tvärs över gatorna. Husen var fem eller sex våningar höga och hade höga, spetsiga tak med en mängd skorstenar.

I de fattiga förstäderna S:t Antoine, mellan Hôtel de Ville och Bastiljen, bodde folket i kyffen och gränder. Den mer välbärgade befolkningen i Paris hade väldigt liten kännedom om hur de fattiga levde. Först då revolutionen bröt ut, trädde dessa varelser fram ur sina hålor och förfärade alla genom sitt utseende.
 

Stormningen av Bastiljen

14 juli 1789

Det paradoxala är att stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 inte var någon speciellt betydelsefull händelse. Den påverkade inte revolutionens förlopp. Borgen var dock medeltida och hade länge varit ett fängelse för politiska fångar. Den var illa omtyckt och stod som en symbol för det gamla förhatliga medeltida samhället. Dagen efter stormningen började man också riva byggnaden. Symboliskt rev man ned det gamla medeltida för att bygga upp det nya moderna Frankrike. En nation med jämlika medborgare, inte kungens underdåniga undersåtar.

Många händelser i historien har på detta sätt lyfts fram och firats, trots att de inte var särskilt betydelsefulla för det historiska förloppet. Det finns en slags mytbildning i historien. När den franska nationen efter revolutionen ville minnas den, lyfte de fram en händelse som var full av känslomässiga minnen och symboler, inte nödvändigtvis en viktig händelse.

ANNONS

ANNONS

Stormningen av Bastiljen måste uppenbarligen ha gett outplånligt minne bland parisarna. Kanske för att den var så dramatiskt. Här skapades något nytt, här revs det gamla ned och något nytt skapades.

Men låt oss inte gå händelserna i förväg alltför mycket. Det hade nämligen skett en mycket viktig förändring innan parisarna stormade Bastiljen.

Kungen kallar till riksdagsmöte i Versailles

4 maj 1789

Den franska riksdagen - generalständerna - har samlats till vad som kommer att bli deras sista sammanträde. Det blir en sista manifestation av det franska ståndssamhället.

Generalförsamlingen samlad inför kungens riksdagsmöte i maj 1789. Målning gjord av Auguste Couder (1790–1873).

Det första ståndet - prästerna - sitter för sig och bevakar kyrkans månghundraåriga privilegier. Den katolska kyrkan är internationell, biskoparna och prästerna ser kanske inte i första hand som sin roll att lösa Frankrikes problem, utan att tillvarata kyrkans intressen.

Det andra ståndet - adeln - sitter för sig. De känner en viss gemenskap med prästerna, de ledande prästerna och biskoparna är dessutom alla adelsmän. Någon gemenskap med de övriga i salen känner de knappast. Även adeln är fast besluten att kämpa för sina privilegier, inte för den franska nationen.

Längst ner i salen sitter representanterna för det tredje ståndet. Vilka var de? Köpmän, advokater, rika hantverkare och en och annan storbonde.

Generalständerna är sammankallade för att lösa Frankrikes stora ekonomiska problem. Landet är i kris, dyra krig och en misshushållning med statens medel har lett till att statskassan är tom. Missväxt har gjort att befolkningen svälter, oron är stor. Något måste göras.

ANNONS

ANNONS

Prästerna och adeln är mest intresserade av att bevaka sina egna intressen. Det är framförallt bland det tredje ståndets delegater som insikten finns att Frankrike är i fara. Nationen måste räddas! Folket svälter och landet är i fara. Ansvaret för att något görs ligger hos nationens företrädare. Alltmer kommer det tredje ståndet att ensamma betrakta sig som nationens företrädare, nationens representanter och därmed som utvalda att rädda nationen. De förlorar förtroendet för adeln och prästerna, som de anklagar för att bara representera sig själva.

I det tredje ståndets propaganda beskriver sig detta stånd som nationens räddare. Om de verkligen var mer intresserade av att rädda Frankrike än de två högre stånden är svårt att säga. Det passade tredje ståndet att spela på nationella känslor och ställa Frankrikes intressen mot adelns och kyrkans, att framställa sig själva som de enda patrioterna.

Eden i bollhuset. Den 20 juni 1789 svor ledamöterna i den franska nationalförsamlingen en högtidlig ed att inte åtskiljas förrän de givit Frankrike en konstitution. Målning gjord av Auguste Couder (1790-1873).

Eden i Bollhuset

20 juni 1789

En dryg månad av ändlösa diskussioner har nu förflutit, utan att någon lösning på den franska nationens stora problem har hittats. Det tredje ståndet som nu betraktar sig som representanter för den franska nationen lämnar Versailles och beger sig in till Paris. Tredje ståndet trotsar därmed kungen och gör revolt mot den medeltida feodala ordningen med tre stånd. Det finns bara en fransk nation och det är det tredje ståndet som representerar denna nation, säger man. Under några dramatiska dagar i slutet av juni 1789 avskaffas den gamla ståndsriksdagen och en ny nationalförsamling föds.

Frankrike ska inte längre delas upp i stånd, menar man. Alla är fransmän, med samma skyldigheter och rättigheter. För att få kungens och hans anhängare att acceptera denna tanke, samlas det tredje ståndet i ett av kungens bollhus och avlägger en ed. De lovar varandra att inte lämna bollhuset förrän Frankrike fått en ny författning, där det bara ska finnas en nationalförsamling med representanter för den franska nationen. Det är ett nationalistiskt ställningstagande. Det finns en fransk nation, som ska ställas främst, inte enskilda grupper och stånd. Alla är medborgare och fransmän.

ANNONS

ANNONS

Kungen reagerar

23 juni 1789

Kungen och hans anhängare reagerar mot det tredje ståndets revolutionära tilltag att inte längre erkänna den gamla ståndsriksdagen. När kungens representant kommer till det tredje ståndet svarar tredje ståndets talman Mirabeau kungens representant: "Endast bajonetter kan få oss att gå härifrån".

Revolutionen hade börjat...

LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799

LÄS MER: Franska revolutionens orsaker

LÄS MER: Franska revolutionens följder

LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst  (artikelserie)

LÄS MER: Napoleontiden

PODCAST: Franska revolutionens orsaker

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför firar Frankrike sin nationaldag den 14 juli?
     
  2. Vad var det folk revolterade mot i den franska revolutionen?
     
  3. Varför betraktades stormningen av Bastiljen som en viktig händelse, även om den inte påverkade revolutionens förlopp?
     
  4. Hur var förhållandena i Paris under 1700-talet, särskilt för de fattiga?
     
  5. Vad var målet med kungens riksdagsmöte den 4 maj 1789?
     
  6. Vad hände den 20 juni 1789, och vad betydde det för den franska nationen?

Fundera på:

  1. Det kanske främsta målet med den franska revolutionen var att skapa ett mer jämlikt samhälle. Lyckades det?
     


Litteratur:
Jean-Bernard, Franska revolutionens historia, Beijer, 1909
Paul R. Hanson, Contesting the French Revolution, Wileyblackwell, 2009
William D. Irvine, The Boulanger Affair Reconsidered, Oxford Univ. Press, 1989
Alphonse de Lamartine, Girondisternas historia, Bonnier, 1848
Wilhelmina Fransén, Charlotte Corday, Hökenberg, 1928


Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 15 februari 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

M

Gavrilo Princip ångrar ingenting

Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...

S

Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är...

S

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (...

S

Jean Baptiste Bernadotte - revolutionären som blev regent

Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt...

S

Christine de Pizan - den första feministen

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Hi
Karta

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Stormningen av bastillien.

Franska revolutionens orsaker

Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nationaldag

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

De mänskliga rättigheterna

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna