Lätta fakta om giljotinen

Giljotinen, den ökända avrättningsmaskinen, har en lång historia. Den användes för första gången 1792 och har med tiden blivit symbolen för massavrättningar under franska revolutionen. Den designades ursprungligen för att vara en mer "human" avrättningsmetod, men blev under revolutionen ett redskap för terror och död. Bland dem som föll offer för giljotinen fanns kung Ludvig XVI och Marie Antoinette, och ironiskt nog även giljotinens egen designer. Maskinen har genom åren använts i flera länder, men gjorde endast ett kortvarigt framträdande i Sverige år 1910.
L

Ludvig XVI giljotinerades på morgonen den 21 januari 1793 på Place de la Révolution, nuvarande Place de la Concorde, i Paris.

Ludvig XVI:s avrättning

Den 21 januari 1793 var en dyster morgon i Paris. Det var kallt och regnigt. Dessutom skulle Frankrikes kung, Ludvig XVI, avrättas i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

När Ludvig kom upp på plattformen där giljotinen fanns ropade han med hög röst: ” Jag dör oskyldig”.

Mer kunde åskådarna inte höra för kungens röst dränktes av trumvirvlar. Bödeln tryckte ner kungens kropp mot vippbrädet som fälldes framåt så att han liggande på mage hade huvudet under bilan. Kungens hals låg i en urgröpt fåra. Bödeln drog i snöret. Sekunden innan hörde åskådarna ett ångestfyllt dödsskrik. Bilan med den sneda eggen föll, kungens huvud dunsade ner i en korg. Bödeln tog därefter upp huvudet, han höll det i håret. Först var det tyst, men så ropade de blodtörstiga åskådarna: ”Leve republiken”.

ANNONS

ANNONS

Ludvig XVI och hans hustru Marie Antoinette var de mest kända personerna som avrättades i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

En mer human avrättningsmetod

Det var läkaren Joseph Guillotin som 1789 föreslog att man skulle införa ett ”mer humant avrättningsinstrument”, mer humant både för den dödsdömde och för bödeln.

Tidigare avrättades dödsdömda med en yxa eller svärd, vilket innebar att bödeln ofta tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet föll av. Nu ville läkaren Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt. Avrättningsredskapet har på så vis fått sitt namn efter honom, men det var inte Guillotin som uppfann själva maskinen.

Giljotinen blev från franska revolutionen standardavrättningsverktyg i Frankrike och användes där sist 1977, i Tyskland 1966, i Schweiz 1940, i Sverige 1910.

Stor efterfrågan på giljotiner

Nationalförsamlingen (riksdagen) bestämde 1791 att dödsdömda skulle avrättas med en giljotin som var ritad av doktor Antoine Louis och konstruerad av en tysk som hette Tobias Schmidt. Schmidt, en pianobyggare som blev en rik man eftersom han tog patent på uppfinningen. Massavrättningarna under franska revolutionen skapade nämligen en stor efterfrågan på ”giljotinen”, som avrättningsapparaten kom att döpas till.

Giljotinen invigdes den 25 april 1792. Det var en rånare som hette Peletier som fick inviga giljotinen. Det berättas att Peletier var stolt som en tupp för att han fick inviga giljotinen. Peletier räknade med att hamna i framtida historieböcker.

Giljotinen användes under åren 1792-1981 för verkställande av dödsstraff i Frankrike. Under franska revolutionen avrättades ca 40 000 personer varav fler än 15 000 offentligt i giljotinen.

Giljotinens designer blev själv avrättad - i giljotin

Mannen som ritade giljotinen, doktor Louis, kom i bråk med makthavarna och avrättades själv i giljotinen. Guillotin undgick med nöd och näppe att dela kollegans öde. Guillotin dog en naturlig död 1814.  Hans barn vädjade till regeringen att byta namn på avrättningsapparaten, eftersom de ansåg det så pinsamt att ha sitt namn förknippat med denna hemska avrättningsapparat. Regeringen avslog deras begäran och föreslog barnen att de skulle byta efternamn.

ANNONS

ANNONS

En enkel och effektiv avrättningsapparat

Giljotinen bestod av två upprättstående stolpar, upptill förenade av en tvärbjälke. Mellan stolparna fanns bilan med den sneda eggen som vägde sju kilo. Denna satt fast i ett 35 kilo tungt stålblock. Denna metallmassa som föll ner på den dödsdömdes hals från en höjd av 2,25 meter, vägde alltså 42 kilo.

Inte lika populär i Sverige

Giljotinen har använts en gång i Sverige, och det var så sent som 1910. Då avrättade bödeln Anders Dahlman rånmördaren Johan Andersson med en giljotin som hade köpts från Frankrike.

LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799

LÄS MER: Skräckväldet och revolutionens slut

LÄS MER: Dödsstraff

LÄS MER: Brott och straff förr

LÄS MER: Bödeln och bödelyrkets historia

LÄS MER: Ludvig XVI

LÄS MER: Marie Antoinette mötte döden i giljotinen

Visste du att:

  • Giljotinen fanns redan långt före franska revolutionen. I Skottland användes ett liknande redskap på 1300-talet och det har även förekommit i Persien, Italien och Tyskland.
  • Bödelns arbete behövde effektiviseras under franska revolutionen. Det skulle gå snabbt att avrätta en människa. Giljotinen blev lösningen. Den var så effektiv att man vid ett tillfälle avrättade 54 dödsdömda på 29 minuter.
  • Giljotinen avrättade alla lika - rik som fattig. Detta ansågs vara en demokratisk idé under slutet av 1700-talet.
  • Vid massavrättningar kunde det hända att eggen blev så slö att att bilan måste falla flera gånger för att skilja huvudet från kroppen.
  • I Nazityskland användes maskinen också flitigt. Man beräknar att mellan 16 000 och 20 000 huvuden rullade under 1940-talet.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån fick giljotinen sitt namn?
     
  2. Hur kom giljotinen till? Flera personer var inblandade.
     
  3. Varför blev giljotinen ett populärt avrättningsredskap?
     

 

Källor:
Robert Frederick Opie, Guillotine: The Timbers of Justice, History Press, 2013
Åke Persson och Thomas Oldrup, 101 historiska myter, Historiska Media, 2012
https://www.britannica.com/topic/guillotine
 

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare
 

Senast uppdaterad: 30 oktober 2023
Publicerad: 18 april 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste...

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig...

L

Bödeln och bödelyrkets historia

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och...

M

Terrorismens historia

Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism...

S

Jean Baptiste Bernadotte - revolutionären som blev regent

Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Re

Dödsstraff

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Hi
Porträtt

Ludvig XVI

Ludvig XVI (1754-1793) var kung av Frankrike 1774-1792. Han gifte sig vid 16 års ålder med den 14...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Normativa etiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

De mänskliga rättigheterna

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna