Bild:
Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Begreppet "den allmänna opinionen" är uttryck för befolkningens inställning till en specifik fråga.
M

Mediers påverkan, reklam och mediekritik

Vem styr medierna?

På 1950- och 1960-talet drabbades många tidningar av dålig ekonomi. Flera tidningar tvingades gå i konkurs och lades ner. Anledningen var ökad konkurrens med andra tidningar, radio och så småningom TV. Tidningarna blev också dyrare att producera samtidigt som annonsintäkterna blev allt viktigare - och osäkra.

Riksdagen beslutade därför att införa ett stöd till pressen. Presstödet gjorde att framförallt mindre tidningar på landsorten kunde leva vidare. Målsättningen var att det skulle finnas minst två tidningar på varje ort. Presstödet skulle alltså garantera mångfalden och göra så att folk alltid kunde få flera versioner av en nyhet.

Trots presstödet har många tidningar tvingats lägga ner de senaste decennierna. De stora tidningarna har i många fall konkurrerat ut de mindre - eller köpt ut dem. Detta har lett till en omfattande diskussion om mediernas situation i västvärlden. Är det bra eller dåligt att vi har få men starka tidningar? De flesta verkar vara överens om att det är bra under förutsättning att det finns flera medier som kan ge olika perspektiv på en händelse. En alltför stor ägarkoncentration är därmed inte bra då det innebär att flera mediaföretag lyder under samma ägare. De personer som äger dessa företag, som i sin tur äger många nyhetsmedier, kallas ibland för mediemoguler. Exempel på sådana (2012) är Silvio Berlusconi i Italien, Rupert Murdoch i Storbritannien och Donald Trump i USA.

I Sverige finns också några stora ägare av nyhetsmedier t.ex. Stenbecksgruppen (Kinnevik) och Bonnier som kontrollerar en stor del av det svenska mediesamhället.

De stora ägarna har inte alltid intresse av nyheter som ger dem själva dåligt rykte eller motsäger något som de tycker. Därför är det viktigt att granska mediernas ansvar och den nyhetsvärdering de gör.

Public service - oberoende och tillgängligt för alla

SR (P1, P2, P3 och P4) och SVT (SVT 1, SVT 2 och SVT 24) kallas ofta för den statliga radion och televisionen. I själva verket ägs de av en fristående stiftelse som skall se till att allt som sänds är oberoende. Staten har alltså inte rätt att påverka innehållet i de program som sänds. Det finns dock lagar som reglerar sändningarna, bland annat radiolagen och villkoren för sändningstillstånd.

Mediernas ansvar

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt.

Nyhetsmedierna har allstå som uppgift att förmedla nyheter till allmänheten. Men nyhetsredaktionen måste tilltala både läsarna och ägarna. Ju större attraktionsvärde man lyckas skapa för läsarna, desto fler tidningar säljs och desto nöjdare blir ägarna. Samma förhållande gäller på alla tidningsredaktioner, men går även att tillämpa på radio- eller TV-stationer, liksom för hemsidor.

Dålig journalistik medför minskat förtroende för nyhetsrapporteringen

Det är en stor skillnad mellan att skapa en nyhet som bygger på en lögn och att framföra en nyhet som är dåligt underbyggd. Osanna nyheter används ofta i propagandasyfte för att manipulera folks åsikter, som i diktaturer där det inte finns någon nyhetsgranskning. Dåligt underbyggda nyheter kan dock vara sanna men samtidigt osakliga och vinklade. En dåligt underbyggd nyhet kan till exempel lyfta fram ett felaktigt perspektiv på bekostnad av andra mer relevanta delar av nyhetsunderlaget som medvetet eller omedvetet inte tas upp.

Det är viktigt att komma ihåg att mediaägarna gynnas indirekt om deras medier får fler tittare/lyssnare/läsare och därtill får in mer pengar via reklam. Dåligt underbyggda artiklar och sensationsreportage används idag framförallt av vissa företag inom tidningsbranchen som är beroende av att sälja lösnummer. Men detta missgynnar på sikt allmänhetens förtroende för media, då folk inte längre litar på att det som står är sant och slutar köpa tidningarna. För att överleva måste då medierna skriva ännu mer sensationsartade artiklar för att locka till sig fler läsare. Detta leder till en ond cirkel där medierna successivt trappar upp sensationsjournalistiken samtidigt som läsarna får allt sämre förtroende för det som skrivs. Liknande exempel kan hämtas från politiken.

Politiker och media

De politiska partierna har upptäckt att en partiledare som inte gör sig så bra i media inte är någon bra ledare för partiet. En lämplig partiledare måste nämligen veta hur man når fram till folk via nyhetsmedierna. TV och de politiska partierna tjänar båda på karismatiska ledare. De syns ofta och blir kända, vilket gör att fler människor intresserar sig för dem vilket i sin tur skapar högre tittarsiffror - och fler väljarröster. Men samtidigt finns en risk för överexponering. Folk blir till slut mätta på att se en viss person i media hela tiden. Folk tröttnar också på tillrättalagda debatter och på välkammade, välklädda och välanpassade politiker. Konsten är därför att kunna hålla balansen och aldrig bli förutsägbar eller långtråkig. De politiska partierna har därför många gånger anställda eller inhyrda som hjälper dem med detta. Exempel på sådana personer är talskrivare, stylister, reklambyråfolk, statistiker, psykologer, journalister och mediaexperter.

Vad är en nyhet?

Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika parter.

Exempel på personer är företagsledare, politiker, kända myndighetspersoner, filmstjärnor och andra kändisar. Dessa personer värderas antingen som intressanta i sig själva eller som företrädare för en viss åsikt, viss grupp av personer eller en viss intressefråga som nyhetsmedierna fokuserar på. Fokuseringen på enskilda personer grundar sig på att en person är lättare att förstå än alla hen representerar. Då man ser personen framför sig är det lättare att identifiera sig med honom eller henne, vilket i sin tur skapar engagemang.

Ett dramatiskt händelseförlopp kan vara en olycka, attentat, krig eller något oväntat som inträffat. Men det kan också vara något som inte har hänt men som kunde ha hänt eller som skulle kunna inträffa i framtiden. Till exempel: "Trasigt larm på kärnkraftverk nära orsaka katastrof" eller "Gå ner tio kilo på fem dagar" eller "läskedrycker kan orsaka cancer".

Konfrontationer mellan parter kan till exempel vara en facklig strid om högre löner mellan arbetsgivare och arbetstagare, en politisk tvekamp för att bli president eller två kändisar som smutskastar varandra genom media.

Men det är givetvis inte så enkelt att en händelse är intressant bara för att den innehåller en känd person, något dramatiskt som har hänt eller en konfrontation. Ännu mer avgörande är det som medieforskare kallar principerna om närhet.

Principerna om närhet säger att en händelse är mer intressant för läsaren om den ligger nära i tiden, rummet och hens egen livssituation. Det som styr vad vi uppfattar som en intressant nyhet handlar alltså om hur nära händelsen ligger i tiden, hur vi identifierar oss med den och hur nära oss den utspelas geografiskt.

En tidningsredaktion måste därför många gånger väga en dramatisk händelse i ett annat land mot något mindre dramatiskt i Sverige eller i den stad där tidningen ges ut. Händelsens nyhetsvärde påverkas av var i schemat redaktionen placerar den. Ju längre bort ifrån läsaren något placeras desto mindre blir dess nyhetsvärde. Därför måste nyhetsmedierna veta vilka som är deras läsare - var de finns och vad de är intresserade av.

Vem bestämmer nyhetsvärdet?

Det vi läser om i tidningen handlar som sagt mestadels om personer, dramatiska händelseförlopp eller konfrontationer mellan olika parter. Men vem är det som bestämmer vad som är värt att berätta om och vad som skall komma med i tidningen? Svaret är inte alldeles enkelt eftersom det inte bara står mellan mediernas ägare, redaktionen och läsarna. I själva verket finns ytterligare flera faktorer som spelar in - nämligen andra massmedia (konkurrenter) och makthavare.

Andra massmedier i samma bransch kommer att publicera samma nyheter som redaktionen hade tänkt. Konkurrensen påverkar därför nyhetsrapporteringen och vad som behandlas i nyheten. Det gäller att synas och höras för att få läsare. Detta utnyttjas ofta av makthavare som ser till att ge medierna nyheter som de värderar högt samtidigt som de också passar på och föra ut sitt budskap.

Nyhetsfiltrering - Gatekeeper-modellen

Vad gör en händelse till en nyhet? Eller rättare vad är det som gör att man läser/ser/hör en nyhet? Inom ämnet mediekunskap förklaras detta ibland med hjälp av den s.k. Gatekeeper-modellen som kan sammanfattas med att händelser med nyhetspotential alltid filtreras genom olika skikt innan de når läsaren som en nyhet. De flesta "nyheterna" gallras bort på vägen och får ingen uppmärksamhet. Här nedan följer ett exempel på hur nyhetsfiltreringen kan gå till:

En reporter antecknar vad som hänt och tar några bilder. Sedan skriver reportern rent anteckningarna i en artikel som skickas till en nyhetsbyrå, t.ex. AP. Antingen är hen anställd eller frilansar. Efter detta köper TT nyheter från AP och gör en gallring och sammanställning. Därefter säljs artikelsamlingen från TT till en svensk tidning där tidningsredaktionen bestämmer vilka nyheter som ska hamna i tidningen. Men det slutgiltiga urvalet görs av läsaren när hen slår upp morgontidningen och konstaterar att detta är intressant eller ointressant. Samma exempel kan tillämpas även på radio- och TV-stationer. Poängen är att bara en liten del av allt som sker och rapporteras når oss som nyhetskonsumenter. Nyhetsbyråerna använder endast omkring 10% av det material de får in. Informationsflödet påminner därför om en tratt.

Stora nyhetsbyråer

Det går att se varifrån en tidning har hämtat sina nyheter eftersom nyhetsbyrån ofta står med som en källa. Några av världens största nyhetsbyråer är:

  • AP (Associated Press, USA)
  • UPI (United Press International, USA)
  • Reuters (Storbritannien)
  • AFP (Agence France Press, Frankrike)

Dessa fyra nyhetsbyråerna levererar de flesta internationella nyheterna och sysselsätter tusentals personer. De har ofta kontor i världens alla länder och påverkar till stor del vad som rapporteras som nyheter runt om i världen.

Den svenska motsvarigheten är TT (Tidningarnas Telegrambyrå), som producerar nyhetsinslag om sådant som hänt i Sverige. De köper också in nyheter från andra nyhetsbyråer och översätter dem. Det är därför det ibland står "TT-Reuters" som källa för en artikel.

Finns det sanna nyheter?

Kriterierna för att nyhetsförmedlingen om en händelse ska vara objektiv kräver att två krav uppfylls - saklighet och opartiskhet.

Kravet på saklighet innebär att rapporteringen måste vara sann och överensstämma med verkligheten. Nyheten som rapporteras måste dessutom ha relevans, vilket innebär att händelsen ges ett rimligt nyhetsutrymme. Detta är viktigt för att undvika överdrifter som kan missleda läsaren.

Kravet på opartiskhet innebär i sin tur att nyhetsrapporteraren inte får ta ställning om hen ska vara objektiv. Ett villkor för objektivitet är att det måste finnas balans mellan olika parters synsätt. Balansen innebär också att ingen väsentlig fakta får tystas ner. Att nyhetsförmedlingen skall vara neutral betyder att journalisten inte får ta ställning för en part, till exempel i en konflikt.

Information vs propaganda

Massmedierna innehåller både information och propaganda. Att se skillnaden mellan dem kan vara svårt eftersom gränserna inte alltid är tydliga. Information handlar ofta om upplysning och fakta av olika slag. Men eftersom någon först gjort ett urval och besämt vilka upplysningar eller fakta som ska finnas med så är nästan all information partisk på ett eller annat sätt. Även om merparten av all information presenteras för oss genom andra källor där ett urval redan gjorts, så kan en stor del av denna information ändå ses som objektiv förutsatt att kravet på opartiskhet följts (se ovan).

Propaganda är å andra sidan en metod som används för att medvetet påverka oss att tycka något i en viss fråga. Propaganda används också för att stärka en viss uppfattning eller göra den mer allmänt accepterad. De som använder sig av propaganda gör det ofta i en form så att den ser ut som information. Om folk blev medvetna om att det de läste var propaganda skulle de förmodligen tröttna ganska snart.

Propaganda kan användas för att skapa en opinion, alltså en allmän åsikt. Det går att skapa debatt genom att lyfta fram viss information på ett ensidigt sätt. Så sker ofta inför riksdagsval då olika partier försöker få fram just sitt budskap.

Opinionsbildning

Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter. Våra åsikter påverkas av följande faktorer:

  • Omgivningen: Vem vi kommunicerar med, vilken miljö vi befinner oss i och vilken kultur vi har.
  • Angelägenhet: Ju viktigare frågan är för oss desto starkare åsikter är vi benägna att ha.
  • Kompetens: Om vi har stora kunskaper i ämnet så har vi vanligtvis också egna åsikter i frågan.
  • Opinionsledare: Personer som påverkar opinionen. När en känd person uttalar sig i en fråga bildas ofta en opinion av människor som tycker likadant. Några exempel på opinionsledare är kungen, drottningen, riksdagspolitiker, politiska partier, makthavare i samhällets toppskikt och kändisar.
  • Opinionsförmedlare: Personer som befinner sig närmare den enskilda människan. Dessa personer påverkar därför folk på ett mer personligt plan. Budskapet kommer ofta från en opinionsledare (se tvåstegshypotesen nedan). Några exempel på opinionsförmedlare är någon bekant, en lokal politiker och din chef.

Men hur formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier som förklarar det, och det går att hitta vissa mönster. En teori är tvåstegshypotesen enligt vilken medierna inte påverkar så många direkt, utan indirekt i två steg. I det första steget ges ett budskap till massmedia som för ut det till allmänheten. Åsikten tas därefter emot av de läsare/tittare/lyssnare som tycker likadant och är engagerade i ämnet. I steg två för dessa personer i sin tur budskapet vidare till andra i sin omgivning.

När en opinion bildas sker detta oftast först via masskommunikation i form av insändare, debattartiklar, avslöjande reportage, reklam och så vidare. Denna kommunikation är då opersonlig (steg 1). Men enligt tvåstegshypotesen är personlig påverkan viktigare än den massmediala. Om någon du känner säger att en viss åsikt är bra så påverkar det dig ofta mer än om du läser det i en tidning eller hör det på radio eller TV (steg 2).

Den andra modellen som visar hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen. Den utgår från att människor som regel är rädda för att bli isolerade från de sociala grupperingar de tillhör. Därför aktar de sig för att framhäva sådana åsikter som inte är förenliga med vad andra i gruppen tycker. Detta blir till slut en ond cirkel då vi hellre lyssnar till vad gruppen tycker och inrättar oss efter det. I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och en allmän åsikt. En tidning kan till exempel gå ut med ett budskap eller värdering av fakta och göra sken av att många tycker så. Med hjälp av tystnadsspiralen kan de sedan påverka människor i en viss åsiktsriktning.

Å andra sidan gäller på motsvarande sätt att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne, desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter!

Lobbying

Lobbying innebär att man direkt eller indirekt påverkar makthavare och beslutsfattare i en viss riktning i en viss intressefråga. Uttrycket kommer ursprungligen från 1800-talets England. På den tiden kunde både väljare och organisationer som företrädde olika frågor i samhället träffa medlemmarna i parlamentet (the lobby). Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats och används idag flitigt av organisationer och företag för att få politikerna att fatta "rätt" beslut i viktiga frågor.


Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)

Vem styr medierna?

På 1950- och 1960-talet drabbades många tidningar av dålig ekonomi. Flera tidningar tvingades gå i konkurs och lades ner. Anledningen var ökad konkurrens med andra tidningar, radio och så småningom TV. Tidningarna blev också dyrare att producera samtidigt som annonsintäkterna blev allt viktigare - och osäkra.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Mediers påverkan, reklam och mediekritik

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Skriften innehåller fakta om Islamiska staten (IS) budskap, olika grupperingar och internationella kopplingar. Den tar också upp vilka strängar IS propaganda försöker spela på för att attrahera nya, unga människor.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en handbok i påverkan och demokratiskt inflytande. I många andra länder skulle en sådan skrift vara förbjuden.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen arbetar eleverna med att skapa uppmärksamhet kring någonting de anser behöver förändras.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Bli reporter för en dag! Med hjälp av ett bildspel och löpsedlar fördjupar eleverna sig i sakfrågor rörande hållbar utveckling.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här materialet handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara. Materialet består av texter, filmer, diskussions- och värderingsövningar som vill få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden.
av:
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Unga reportrar är ett skolprogram som går ut på att eleverna, i grupp eller enskilt, får undersöka och göra reportage om hållbarhetsfrågor de är engagerade i, oroar sig för, är upprörda över eller vill veta mer om och ge förslag på lösningar.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klassrumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och mänskliga rättigheter och ger träning i källkritik.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad betyder yttrande- och tryckfriheten för demokratin? Syftet med den här uppgiften är att eleverna skall få kunskap om hur viktig yttrande- och tryckfriheten är i ett demokratiskt samhälle, och att det är dessa demokratiska rättigheter som undertrycks i en diktatur.
av:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp:
Gymnasiet
Att förstå hur samhällen exponeras för och påverkas av hot och risker är grunden för att förstå begreppet säkerhetspolitik. Stater vill försvara sina medborgares säkerhet och självständighet genom att förebygga hot och risker. Texterna tar upp faktorer som nationell och internationell säkerhet, europeiska och globala samarbetsprojekt, folkrättsliga grunder och värden samt medias påverkan.

Podcast om Mediers påverkan, reklam och mediekritik

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

Länkar om Mediers påverkan, reklam och mediekritik

Sortera efter:
          

Kort genomgång (4:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om massmedier och nyheter ur olika perspektiv. Vad är en nyhet? Hur finansieras massmedia? Vad är Public Service?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:49 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en av de mänskliga rättigheterna, men vad innebär det egentligen? 

Spara som favorit
          

Programserie från UR om mobbning. Vilka roller finns i en mobbningssituation och hur kan individer som var och en är schyssta göra fruktansvärda saker mot andra när de är i grupp? Vi får träffa mobbade och före detta mobbade som berättar om tiden då de utsattes och vilka konsekvenser mobbningen har fått för deras liv. Vi får också träffa före detta mobbare som berättar om vad de utsatt andra för och hur det kändes. Ledande mobbningsexperter från Sverige, Finland och USA förklarar mobbningens mekanismer på ett vetenskapligt sätt.

Spara som favorit
          

Studiematerialet på Forum för levande historias hemsida där du kan lära dig mer om bildanalys och tolkning av fotografiska bilder. I materialet presenteras fem olika händelser under Förintelsen som förevigats av olika fotografer. Författarna berättar om de inblandade personerna och händelseförloppen utifrån information man funnit i arkiv...

Spara som favorit
          

 Göran Leth har granskat svenska tidningars bild av kristallnatten. Häftet (pdf-format, 40 sid) ingår i Forum för levande histoiras skriftserie. Svenska dagstidningars rubriker om förskräckelse och avsky för nazisternas övergrepp mot tyska judar under »Kristallnatten« övergick snart till en anpassning till den nazistiska antisemitismens radikalisering, konstaterar Göran Leth...

Spara som favorit
          

Programserie (ca 14 min per avsnitt) från UR om källkritik. Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är den att både hon eller hennes reporter Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 45 min per avsnitt). När vi ser filmklipp från andra världskriget är det ofta propagandafilmer från respektive sida. Fotografernas bilder klipptes och ljudbearbetades mycket skickligt för att visa en stark krigsmakt för hemmapubliken. Den tyska propagandaministern Joseph Goebbels förstod tidigt att utnyttja filmen som ett medel att stärka de egna trupperna och den tyska biopubliken. Vi följer några av Tredje rikets propagandafotografer genom filmsekvenser, intervjuer och brev.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:27 min) där läraren Mattias Denkert berättar om olika typer av begrepp inom mediekunskap samt om mediatexter ur ett källkritiskt perspektiv. Vad är en nyhet? Vilken är skillnaden mellan en åsiktstext och en informationstext? Vem bestämmer vad som står i tidningen? Kort källkritisk genomgång.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (14:09 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om massmedia. Genomgången tar upp massmediernas uppgift, lagar, gate keepers, vad om blir en stor nyhet samt vilka som äger medierna.

Spara som favorit
          

Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du ges en bild av hur religion - här främst katolicismen - framställs i svenska medier. Katoliken är man. Han är präst och starkt troende. Katoliken bor inte i Sverige utan i Vatikanstaten där han sprider sitt konservativa budskap. Så ser mediebilden ut i den svenska dagspressen, som över huvud taget visar upp en onyanserad bild av religion...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där du kan läsa om andra världskrigets popularitet i dagens medier. På slagfältet tog andra världskriget slut 1945. I populärkulturen rasar det för fullt. En rundringning i förlags- och tidskriftsbranschen verifierar. Jodå, andra världskriget är ett "säkert säljande motiv", som en person i chefsställning uttrycker det. Med bilder, rubriker och symboler ur detta stoff ökar upplagan med omkring 25 procent, enligt en initierad redaktör...

Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning resoneras det kring vår tids kroppsfixering och skönhetsideal. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Hallåkonsument.se handlar om konsumtion och privatekonomi. På webbplatsen finns en blandning av faktaartiklar, filmer och reportage där ungdomar själva berättar om sina erfarenheter av att vara konsument i olika situationer. Webbplatsen drivs av Konsumentverket.

Spara som favorit
          

I den digitala läroboken Forum Samhällskunskap A Plus hittar du ett avsnitt om kommunikation och medier. Här finns några kortfattade texter som handlar om kommunikationens grunder, mediers påverkan på individen, medier i Sverige och medier i världen. Till varje avsnitt finns också några uppgifter att utgå från. Webbsidan är producerad av Bonnier Utbildning och innehåller kompletterande material till läroboken Forum – samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Du Bestämmer! - är en webbsida om jämställdhet, könsroller och självskrivna sanningar. Här hittar du skolmaterial som berör könsrollsarbete och jämlikhet. Du kan bl.a. ladda ned "FLICKA, guide till att tänka mediekritiskt" som är ett faktahäfte i pdf-format (56 sid) som handlar om hur flickor, pojkar och vuxna påverkas av ideal och budskap i media.

Spara som favorit
          

På Medierådets webbsida hittar du massor av fakta om medier och om barns och ungas medievardag. Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan.

Spara som favorit
          

På Sveriges Konsumenters webbplats hittar du massor av information, tips och artiklar som berör konsumtion och konsumentmakt. Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om statsmaktens och andra organisationers användning av propaganda i Sverige från 1400-talet och framåt. I sin nuvarande betydelse kan ordet ”propaganda” definieras som systematiska försök att påverka människors åsikter, värderingar och handlingar i en bestämd riktning – företeelsen är alltså närmast en form av reklam. Därav följer att propagandans historia är intimt relaterad till kommunikationsmedlens utveckling...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om kejsar Maximilian I (1459-1519) av Heliga tysk-romerska riket och hans bidrag till propagandans utveckling. Mynten i all ära, men det var trycksaker som skulle bli Maximilians innovation i den politiska propagandans historia...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du fakta om mediernas utveckling och massmedias roll i dagens informationssamhälle.