M

Tuberkulos - 1800-talets värsta farsot

Tuberkulos (tbc) uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i Europa (första gången var på 1600-talet) tog den omkring fyra miljoner liv varje år!
Bild:

Tuberkulosen nådde sin topp under 1800-talet, när nästan vart fjärde dödsfall var orsakat av sjukdomen. Målning av Stanisław Grocholski, 1884.

Rika på känslor och sexuellt tilldragande

Redan på 1500-talet visste man att vissa yrkesgrupper drabbades mer än andra av tuberkulos. En av dem var skräddarna. Skräddaren arbetade med begagnade kläder som skulle sprättas upp och sys om. Ofta kom plaggen från döda lungsjuka personer. Vad man inte visste var att bakterien kan leva upp till tre månader utanför människokroppen.

En annan stor grupp var författare, musiker och konstnärer. ”Det lungsiktiga geniet” talade man om 1800-talet. De som drabbats av tuberkulos påstods vara rikare på känslor än andra och med stor erotisk dragningskraft. Fast sjukdomen tillät dem inte alltid att leva ut sin sexuella lust som de i stället omvandlade till litterärt, konstnärligt eller musikaliskt skapande.

Fakta om tuberkulos

Tuberkulos, förkortat tbc, är en infektionssjukdom orsakad av bakterier som i första hand angriper lungorna (lungsot).

Tbc var vanligt i Sverige fram till 1940-talet.

Den kroniska lungtuberkulosen eller lungsoten behandlades förr genom att lägga in patienten på ett sanatorium vilket gav viss möjlighet till självläkning. Sjukdomen behandlas idag med antibiotika och är sedan mitten av 1900-talet så gott som utrotad i västvärlden.

Lungsoten var tidigare den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar och orsakade tusentals dödsfall varje år.

Många 1800-talsförfattare som inte själva var lungsjuka gjorde i stället sina litterära gestalter, särskilt sina romanhjältinnor, lungsiktiga. Ett exempel är den vackra, lungsjuka huvudpersonen i den berömda romanen Kameliadamen från 1848. Boken blev med tiden både teater och film, på 1930-talet med den svenska skådespelerskan Greta Garbo, född 1905, i huvudrollen.

Tbc skapade ett mode

Den lungsjuka kvinnan, denna smala och bleka gestalt med sina stora ögon och sorgsna drag, blev hur konstigt det än kan låta ett slags stilideal under en stor del av 1800-talet. Högsta mode var den tysta, dystra, längtansfulla kvinnan, gärna klädd i tunna plagg och med vitt puder i stället för rött i ansiktet.

Bland männen fick den känslige drömmaren rykte om sig att vara mer begåvad och intressant än de hårdkokta karlar kvinnorna gillat före det romantiska 1800-talet. En av dem var den engelske poeten John Keats, som dog i lungsot 1821, 26 år gammal. Samma öde drabbade över fyrtio andra engelska författare under 1800-talet. ”Diktarsjukan” har tbc också kallats.

Santorierna gav upphov till en ny typ av litteratur, sanatorieromanen. Många svenska och utländska författare har skildrat sjukdomen utifrån egna, släkt eller vänners erfarenheter. Kanske känner du igen namnen på några av dem: Sven Stolpe, Jan Fridegård, Harry Martinson, Anton Tjechov, Franz Kafka och Thomas Mann.

Med sanatorierna föddes också en ny musikstil, t ex den kända Lasarettsvisan:

I en sal på lasarettet, där dom vita sängar står
låg en liten bröstsjuk flicka, blek och tärd med lockigt hår.
Allas hjärtan vann den lilla, där hon låg så mild och god.
Bar sin smärta utan klagan, med ett barnsligt tålamod.

Nu hon slumrar uti mullen, slumrar sött i snövit skrud
Från sin tåligt burna längtan, har hon farit upp till Gud.

Uppgifter och frågor

  1. Under vilka tidsperioder var tbc en svår sjukdom i Sverige?
     
  2. Nämn några yrkesgrupper som verkade särskilt utsatta för tbc?
     
  3. På flera sätt påverkade tuberkulosen litteraturen i Sverige och andra länder. Förklara detta?

 

Text: Berndt Tallerud, författare och läromedelsförfattare

Publicerad: 19 maj 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016