Tolerans är demokratins styrka

Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara alternativet, gäller det att vi alla slår vakt om våra demokratiska grundvärderingar.
M

Nazisterna kunde ta makten tack vare att de i början fick stort folkligt stöd. När sedan diktatur infördes blev det förbjudet att kritisera nazistregimen.

Dra lärdomar av det förflutna

Vi får aldrig ta för givet att vårt lands demokratiska tänkande är så djupt förankrat i folksjälen att det inte kan rubbas eller ifrågasättas. Tvärtom måste vi om och om igen erövra övertygelsen om demokratins frihet för individen och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter, det kitt som håller ihop vårt demokratiska samhälle. Demokratin är ingen lättköpt seger.

För att förstå dagens sammanhang måste vi dra lärdomar av det förflutna, vår kollektiva erfarenhet. Fortsätta undersöka historiska exempel, förändringar över tid och drivkrafter bakom normförskjutningar.

ANNONS

ANNONS

Se bara 1933. Året när en av världshistoriens värsta diktatorer Adolf Hitler kom till makten – efter demokratiska val! Val som följdes av en våg av terror mot Nazityska regimens politiska motståndare, särskilt kommunister och socialdemokrater, inskränkning av yttrande-, press- och mötesfriheten, och kampanjer mot de tyska judarna, manifesterande bokbål och andra kulturella utrensningar. Konsekvensen blev diktatur med en envåldshärskare.

Adolf Hitler och Joseph Goebbels fotograferas här tillsammans med några andra framstående nazister. Bilden är tagen drygt en vecka innan det ödesdigra maktövertagandet den 30 januari 1933 då Hitler utnämndes till tysk rikskansler.

Det får inte hända igen

Det som sedan följde blev förskräckande. Ett världskrig, många miljoner stupade soldater och civila och värst av allt – en hel folkgrupp nära nog utrotad. Europas judiska befolkning gick i stort sett under genom Förintelsen. En annan folkgrupp, romerna, utsattes också för ett kollektivt mördande av värsta slag.

När vi ser ut över Europa idag kan vi se oroande tecken på sådant man såg även på 1930-talet. En djup ekonomisk kris som drabbar vanligt folk genom arbetslöshet och fattigdom. En känsla av maktlöshet sprider sig i de breda folklagren. De traditionella politikerna upplevs inte stå på folkets sida. Grupp ställs mot grupp i jakten på syndabockar. Judar och romer hamnar åter i skottgluggen, så även muslimer och andra med s.k. ”invandrarbakgrund”.

Främlingsfientlighet i vårt samhälle

Främlingsfientligheten breder ut sig. Nygamla politiska grupperingar med förenklade svar på svåra frågor får fotfäste. Basingrediensen i deras svar är intolerans. Lösningen är att rensa bort en del folkligt ogräs, de som inte passar in och tar resurser från ”våra egna”. Det är en anda som är påtaglig, även i vårt eget land idag.

En tysk gata den 10 november 1938, dagen efter "kristallnatten" då många judars affärer, hus och synagogor förstördes i hela Nazityskland. Tyska folket hade vid det laget börjat vänja sig vid nazistregimens brutalitet och terror.

Än så länge står det demokratiska systemet i ett europeiskt perspektiv pall, men vi måste se situationens allvar och inse att den dag kan komma när grogrunden för deras framgångar kraftigt ökar. Att de får en allt större del av befolkningen med sig. Tänk tanken att de skulle få en majoritet i ett parlamentsval. Vad skulle hända då? Hur demokratiska skulle de vara då?

ANNONS

Vår demokratiska plikt att uppmärksamma Förintelsen

I det tyska exemplet från 1933 kom demokratins honnörsord ”tolerans” att användas på ett annat sätt – i rent avskräckande syfte. Ovanför ingången till det första tyska koncentrationslägret Dachau skyltade Naziregimen med parollen: ”Tolerans är tecken på svaghet”.

Idag, 80 år senare, är det vår demokratiska plikt att uppmärksamma detta skeende. Vi gör det av djup respekt för alla dem som fick sätta livet till. Vi gör det också eftersom vi vet och idag ser att demokratin är skör och aldrig kan tas för given.

LÄS MER: Hitlers väg till makten (artikelserie)

LÄS MER: Demokratins grunder

LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

LÄS MER: Diktatur

PODCAST: Hitlers och nazisternas väg till makten

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur illustrerar historien om Nazitysklands uppgång och fall vikten av att värna om demokratiska värderingar?
     
  2. Har främlingsfientlighet och intolerans i modern tid likheter med situationen i Europa på 1930-talet? Motivera ditt svar.

Fundera på:

  1. Reflektera över hur vi kan dra lärdomar från det förflutna för att förstå och möta dagens demokratiska utmaningar.
     
  2. Reflektera över vikten av historieundervisning och minnesarbete, särskilt när det gäller att förstå och undvika upprepning av tidigare historiska hemskheter och misstag.
     

 

Text: Eskil Franck, överintendent vid Forum för levande historia
Webbplats: Forum för levande historia

Senast uppdaterad: 13 november 2023
Publicerad: 24 januari 2013

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Nazisterna tar makten i Tyskland

Hitler och nazisterna kom till makten 1933 under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och...

M

Gandhi inleder sin långa resa som frihetskämpe

Natten den 7 juni 1893 kastades den unge advokaten Mohandas Gandhi av tåget under en resa i...

S

Judarna och omvärlden under Förintelsen

Den amerikanske pansargeneralen Patton var en av de mest hårdföra generalerna under andra...

M

Granne med Hitler

"Jag såg ofta Hitler när jag gick på promenad med min barnsköterska i München. Vi bodde...

M

I nazisternas dödsläger

- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt...

S

Kreugerkraschens myter och offer

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Sh

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Relaterade taggar

Sh
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sh
Barn bakom taggtråd.

Förintelsen

Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...

Sh
emblem

NSDAP

NSDAP är en förkortning för det tyska nazistpartiet "Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1930-1939

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-28

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1920-1929

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-22

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hitlers och nazisternas väg till makten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-24

Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.

+ Lyssna