M

Svensk identitet och nationalism i ett historiskt perspektiv

Här skall vi söka svar på frågan vad som ger identitet i en människas liv, nu och tidigare i historien. Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke, ålder eller kön skapa den identitet människan behöver för att känna sig trygg och bekräftad? Är den överdrivna och aggressiva nationalismen idag ett tecken på svårigheter att hantera sin identitet?
Bild:

Vad är typiskt för en svensk? Hur blir man svensk? Är det viktigt att känna sig svensk?

Vad är en svensk identitet?

Finns det en svensk identitet, ett svenskt nationalkynne? En svensk folksjäl? Vad är det som skapar den nationella identiteten? Språket, matkulturen, gemensamma värderingar, eller vad? För att få en bild av hur den svenska nationalismen har vuxit fram ska vi ta dig tillbaka till viktiga epoker i Sveriges historia.

Med de texter vi presenterar skall vi försöka visa att det hände något intressant under 1800-talet. Före dess talade man sällan om nationalism, att vara svensk och känna en nationell identitet. Det var så många andra identiteter som var starkare: det stånd, skrå eller by man tillhörde, eller den kristna identiteten. Sverige var ju heller inte ett enhetligt land förrän på 1800-talet. Inom rikets gränser bodde det tyskar, finnar, ester, letter m.m. Var dessa svenskar? De var den svenske kungens undersåtar, vilket på ett sätt gjorde dem till svenskar, men hade de en svensk identitet? Om de var svenskar, var de då inte ester eller finnar? Du ser själv hur svårt det var på den tiden att fastslå vem som var svensk och det gjorde man heller inte.

En svensk adelsman var i första hand adelsman och kände i första hand gemenskap med adeln i andra länder inte med bönderna i det egna landet. En svensk adelsman kunde gifta sig med en rysk adelsdam, men det var helt uteslutet att han skulle gifta sig med en svensk köpmannadotter, även om hennes familj var rikare än den ryska adelsfamiljen.

Det fanns internationella grupper i Europa som höll ihop och hade en gemensam identitet, adeln är exempel på en sådan grupp, handelsmännen med sina föreningar en annan. De gifte sig och umgicks över gränserna, men hade lite kontakt med övriga invånare i Sverige. Inte ens när det blev krig var det säkert att man stödde det land man var född i, många tog värvning i en "främmande" armé. På det sättet har många svenska krigshjältar ett utländskt ursprung, ja de var inte svenskar, som vi skulle utrycka det idag. Den nationella identiteten före 1815 var svag i hela Europa.

Bild:

Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 6 juni 1523. Det blev slutet för Kalmarunionen. Bilden föreställer Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782-1854).

Gustav Vasa och den svenska nationalstatens födelse under 1500-talet

Även 1500-talet är ett intressant århundrade om man vill studera framväxten av en nationalism i Sverige och Europa. Då formades Sverige som en enhetlig nationalstat med en kung och en statsförvaltning. Gustav Vasa har därför med rätta utpekats som den svenska nationalstatens fader. Frågan är bara om Gustav Vasas nationalism och syn på svenskheten, är samma sak som vi idag menar med svensk nationalism. Under 1800-talet idealiserades och förvanskades i stor utsträckning Gustav Vasas insatser.

1800-talets historiker överdrev och förstorade upp Gustav Vasa till något han aldrig var. Gustav Vasa blir till en nationalfader och hans insatser blir till nationella myter, som medvetet används för att bygga upp en svensk nationalism under 1800-talet.

Hur blir man svensk?

Om det nu finns en svenskhet, hur blir man delaktig av den? Hur blir man svensk och hur har man sett på frågan tidigare i historien?

Är alla som bor innanför landets gränser svenskar? Är alla svenska medborgare svenskar? Hur blir man då ny medborgare? Svenskar som bor utanför Sverige, är de svenskar?

Finnarna och esterna vi tidigare har talat om var ju svenske kungens undersåtar och därigenom vad vi i dag skulle kalla för svenska medborgare, men de kände sig inte som svenskar! En del av dessa finnar flyttade till Dalarna eller Stockholm, men de kände sig fortfarande inte som svenskar. Tyska köpmän bodde i Stockholm sedan generationer tillbaka. De hade en lojalitet till den svenske kungen, fast de kände sig varken som svenskar eller tyskar, utan just som tyskspråkiga köpman som bodde i Stockholm. Nu skulle man inte bara vara lojal mot kungen, man måste tas upp i en grupp i samhället, bli introducerad som adelsman på Riddarhuset, bli upptagen i ett skrå eller gille i staden, eller i ett byalag på landsbygden.

Medborgarskap var förknippat med lojalitet till kungen. I Sverige var det enkelt, vi har alltid haft en kung, som representerar överheten och som man skall vara trogen. I andra europeiska länder har det varit mer komplicerat. Tronstrider har vi förstås haft, som har komplicerat lojalitetsförhållandena, men i det stora hela har det varit enkelt för utlänningar som flyttat till Sverige. Vi har sällan haft några konkurrenter till kungen och det är sällan som kungens position har ifrågasatts.

Vissa kungar har för all del utnyttjat nationalismen för att driva igenom sin politik. Gustav III försvarade sin statskupp 1772 med att nationen var splittrad och landet i fara. Gustav II Adolf försvarade sitt engagemang i 30-åriga kriget med nationella argument.

Den svenska livsstilen

Finns det en svensk livsstil, som man måste omfatta för att bli svensk? Söker man en gemensam livsstil för hela nationen, kräver det ett ganska jämlikt samhälle. Är förutsättningarna allt för olika kan man inte leva på samma sätt. Så var fallet fram till 1800-talet. Det fanns en rad olika livsstilar. Adeln hade sin, som ofta var tysk- eller franskinspirerad och inte alls svensk. Köpmän och hantverkare hade sin, som även den till stora delar var lånad från utlandet. Bonden hade naturligtvis sin stil, men den varierade så mellan olika landsändar att det inte heller här går att tala om en svensk livsstil.

En gemensam livsstil kräver även goda kommunikationer, man måste ha möjlighet att träffa andra svenskar och se hur de lever och vilken stil de har. Dessa masskommunikationer fick vi först på 1800-talet.

Det svenska språket som nationalgrundande

Var inte det svenska språket något som lade grunden för en nationalidentitet? För att kunna svara på den frågan måste vi först fråga oss om det finns ett enhetligt svensk språk, som enar alla svenskar. Även detta kräver kommunikationer och jämlikhet. Så länge adeln och köpmännen reste och umgicks mer över gränserna än med sina landsmän skapades olika språk. Adelns språk var uppblandat med utländska ord och talades på ett sätt att en bonde knappt förstod vad som sades. En adelsman talade heller inte direkt med en bonde, utan kommunikationen gick genom flera led, via förvaltare, fogdar, tillsyningsmän m.m.. Adelsmannen gav en order som andra genomförde och översatte så det blev begripligt allteftersom den passerade ner i hierarkin.

Dialekterna var så utpräglade och skilde sig så mycket åt att det var svårt att göra sig förstådd till och med inom samma landskap.

Även här var det först på 1800-talet som grunden skapades för ett enhetligt språk som kunde utgöra grunden för en nationell identitet. Först på 1800-talet förlorade latinet sin roll som det tryckta ordets språk.

Bild:

Många av våra mest kända svenskar har idag - liksom ofta förr - utländsk bakgrund, t.ex. Zlatan Ibrahimović som anses vara Sveriges bäste fotbollsspelare genom tiderna.

Har Sverige en enhetlig kultur?

Finns det något land i Europa som har en enhetlig kultur? Fram till andra världskrigets slut var Sverige, liksom många andra europeiska länder, kulturellt enhetligt. I den mån folk flyttade på sig var det bort från Europa. Utvandringen till främst Nordamerika var stor. Bara från Sverige utvandrade miljontals människor under hundraårsperioden 1845-1945.

Efter kriget med alla dess omflyttningar av människor kom bilden att se helt annorlunda ut. Miljontals människor var hemlösa eller på flykt. Från de europeiska kolonialmakternas forna kolonier kom stora skaror av afrikaner och asiater till Europa. Europa blev med ens mångkulturellt. Storstäder som London och Paris fick förorter som helt dominerades av människor från andra länder. De nationella identiteter som skapats på 1800-talet kom att ifrågasättas och utmanas. De nationella enhetskulturerna i Sverige, England och Frankrike blev mångkulturer.

Under denna period blev livsmönstret mer och mer individuellt. De gemensamma normerna och livsmönstren ersattes mer och mer av en individuell livsstil. Det gick för första gången att helt skapa sin egen livsstil. Det sociala trycket att vara som alla andra minskade. Därmed blev det svårare att se vad som var typiskt nationellt. Den svenska nationalismen blev så att säga individualiserad. De nationella högtider svenskarna tidigare hade samlats kring, Svenska flaggans dag den 6 juni, Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november osv. firades inte mer. Den nationella Svenska statskyrkan förlorade sitt inflytande och blev en av många religioner som konkurrerade om själarna.

Under samma period skedde en invandring från den svenska landsbygden till städerna, vilket ytterligare rörde om i den kulturella grytan. En stor del av den svenska befolkningen var på ett eller annat sätt invandrare, med rotlöshet och identitetsproblem som följd.

Den svensk enhetskulturen går i graven

Den svenska enhetskulturen upphörde vid krigsslutet då flyktingar från Europas alla hörn sökte sig en fristad i Sverige. På 1960-talet var behovet av arbetskraft så stort att svenska företag rekryterade arbetskraft från andra länder, som Jugoslavien Grekland och Turkiet.

Den svenska kulturen är idag mångkulturell och individuell. Omflyttningar och invandring har skapat en nationell identitet som inte längre är så enhetlig som när nationalismen växte fram på 1800-talet. Sverige är inte längre en kall avkrok av Europa, utan mitt i världen, för världen har kommit till Sverige.

 

Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium

Publicerad: 02 september 2015
Uppdaterad: 18 oktober 2016