+ Visa hela artikelserien
M

Så styrs USA: Högsta domstolen

Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s Högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid.
Bild:

Högsta domstolen i USA:s sigill.

Högsta domstolen dömer i enskilda mål. Men de domar som fattas har stor prejudicerande verkan. Med det menas att domstolsavgöranden som beslutas där bör följas som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter i andra domstolar.

Högsta domstolen kan också förklara de lagar som kongressen beslutat som ogiltiga, under förutsättning att de anses strida mot USA:s konstitution (grundlagar).

Ledamöterna som sitter i Högsta domstolen är mycket gamla. Drygt hälften av domarna är över 70 år.

Maktdelningen i USA

I USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen. Presidenten styr landet. Kongressen stiftar lagar och bestämmer över landets ekonomi. Högsta domstolen kontrollerar att alla lagar stämmer med grundlagarna.

Det är den amerikanske presidenten som utser domarna. När de har blivit invalda får de sitta i domstolen på livstid. Naturligtvis försöker de olika presidenterna utse domare som har värderingar som överensstämmer med deras egna. Ronald Reagan utnämnde exempelvis starkt konservativa domare.

Under 1950 och 1960-talen fattade Högsta domstolen en rad viktiga beslut som innebar att medborgarrättsrörelsen fick stöd i olika frågor. Segregationen (rasåtskillnad) i skolor förbjöds och i en del fall togs beslut som gynnade kvinnorna som grupp.

Under 1970-talet och 1980-talet var Högsta domstolen mindre pådrivande. Men 1973 fastslog domstolen att kvinnan själv har rätt att bestämma om abort.

Bild:

Domstolsbyggnaden i Washington.

En person som förlorat en process i en federal domstol eller i en delstatsdomstol har rätt att föra frågan vidare till Högsta domstolen, under förutsättning att fallet har något med den amerikanska konstitutionen att göra.

Varje år försöker 5000 personer föra en fråga till Högsta domstolen, men det krävs fyra av de nio domarnas samtycke för att de skall lyckas. Högsta domstolen brukar avgöra omkring 150 mål om året.

USA:s rättsväsende är i övrigt delat i ett federalt och ett delstatligt system. De federala domstolarna tar upp brott som faller under den federala lagstiftningen (riksnivå) samt civilmål mellan invånare i olika delstater.

Instanserna i det federala domstolsväsendet är distriktsdomstolar (District Courts), appellationsdomstolar (Circuit Courts of Appeal) och Högsta domstolen (Supreme Court).

Delstaternas domstolar dömer i rättsfall som inryms i den delstatliga lagstiftningen. Domstolsväsendet är i princip likadant uppbyggt som det federala.

Uppgifter och frågor

  1. Nämn fakta om ledamöterna i Högsta domstolen.
     
  2. Vem utser domarna?
     
  3. Vilka viktiga beslut togs under 1950 och 1960-talen?
     
  4. Vad krävs för att ett mål ska komma upp i domstolen?
Publicerad: 23 januari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016