M

Romer fick inte komma in i Sverige under Förintelsen

År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick inte komma in i Sverige. Den politiken ändrades först nio år efter andra världskrigets slut, år 1954.
Bild:

Romer i en tysk stad som ska bli deporterade till ett koncentrationsläger.

Alla romer skulle nekas inresa

Romer var den enda etniska grupp som i lag pekades ut och var förbjuden att resa in i landet. Det är inte känt hur många romer som kom att avvisas vid Sveriges gränser, men många kom troligen inte ens så långt. Svenska ambassader utomlands hade fått instruktioner om att neka romer att resa till Sverige. Regeringen skrev i ett brev till alla ambassaderna 1935 att visum: ”i allmänhet bör förvägras zigenare.”

Romer som kom till gränsen utan visum avvisades direkt. Passkontrollen skulle i slutet av 1930-talet se till att: ”endast med behöriga legitimationshandlingar och viseringar försedda utlänningar inkomma i riket, förhindra utvisade och medellösa utlänningar, zigenare m.fl. att inkomma.”

På 1930-talet förvärrades situationen för romer i stora delar av Europa. När nazisterna tog makten i Tyskland kulminerade århundraden av förföljelser. Romer jagades, greps och mördades runt om i Europa.

Förintelsen av romer

Efter att Nürnberglagarna antogs i Tyskland 1935 stämplades romer – vid sidan av den judiska befolkningen – som oönskade i den nazityska staten; de tillhörde inte den ariska folkgemenskapen. Romerna berövades, liksom judarna, sina medborgerliga rättigheter och under kriget beslöts det att också de skulle förintas.

År 1938 fick det tyska rashygieniska institutet i uppdrag av den tyska staten att registrera romer. Institutet samlade information om romer och deras släktförhållanden. De blev fotograferade. Den nazityska staten fick därför kontroll över många romer genom detta register. Romer beskrevs som ”asociala” och ett ”rasproblem”.

Romer tvingades in i getton och till tvångsarbete i läger. De förföljdes och trakasserades på många sätt. Många dog av svält, tvångsarbete eller direkta avrättningar både i getton och på andra ställen.

Bland de fångar som transporterades med tåg från länder som var ockuperade av Nazityskland till flera av förintelselägren, fanns ett stort antal romer. Många av dem deporterades till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i Polen. Där fanns en särskild lägerdel för romer. När romer kom dit fick de ett Z och ett nummer tatuerat på sin arm. Oftast var de tvungna att fästa ett märke på fångdräkten som skulle signalera att de var ”asociala”.

I Auschwitz-Birkenau mördades 21 000 romer. Andra dog eller avrättades i andra fång- och förintelseläger. Ytterligare många romer arkebuserades av nazistiska förband eller lokalbefolkningen i de ockuperade områdena. Exakt hur många romer som avrättades i Tyskland och andra europeiska länder har inte kunnat klarläggas. En vanlig bedömning är att cirka en halv miljon romer föll offer, men ännu högre uppskattningar har gjorts av en del forskare. Oavsett det exakta antalet står det klart att en mycket stor del av den romska befolkningen i Europa mördades under det andra världskriget.

Många romer utsattes för grymma medicinska experiment. I detta spelade Josef Mengele, läkare i Auschwitz-Birkenau, en huvudroll. Han genomförde experiment på romer och andra fångar. Han undersökte exempelvis hur länge någon kunde överleva genom att endast dricka havsvatten. I ett annat experiment fick offren sina ögon injicerade med blått bläck. Fångar som dog under Mengeles experiment skickades till ett forskningsinstitut i Berlin, som fortsatte att utföra experiment och undersöka kropparna.

Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 gasades cirka 3 000 romer ihjäl i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Händelsen kallas för Zigenarnatten och är en minnesdag i Auschwitz och på andra platser i Europa den 2 augusti varje år.

Några månader tidigare, den 16 maj, hade nazisterna försökt verkställa utrotningen av romer i lägret, men romerna gjorde ett sådant motstånd att utrotningen inte gick att genomföra då. Den 16 maj är en dag som av många romer högtidlighålls som romernas motståndsdag.

Uppgifter och frågor

  1. När och under hur lång tid hade Sverige ett inreseförbud för romer?
     
  2. Vad hände natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 i Auschwitz-Birkenau?

Diskutera:

  • Vilka konsekvenser fick inreseförbudet för romer som fanns i Sverige och andra länder?

 

Text: Kommissionen mot antiziganism

Texten är hämtad från boken "Antiziganismen i Sverige".

Materialet går att beställa kostnadsfritt i klassuppsättning.

Här hittar du allt material till Skolboken ”Antiziganismen i Sverige”

Ladda ner Skolboken ”Antiziganismen i Sverige” som PDF
Ladda ner lärarhandledningen som PDF

Publicerad: 07 mars 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016