S

Moskén i Fittja först i landet med böneutrop

Det var ett historiskt ögonblick då svenska muslimer kallades till bön från en minaret i Sverige. Böneutropet Allahu Akbar, Allah är störst, ljöd den 26 april 2013 från det 32 meter höga tornet i minareten på Fittja moské strax söder om Stockholm. Det var första gången i Sverige och det skedde efter en lång byråkratisk process.
Bild:

Ordet moské betyder ”plats för tillbedjan” på arabiska.

En omtvistad fråga

Botkyrka Turkiska Islamiska kulturförenings ordförande Ismail Okur lämnade in ett medborgarinitiativ för att bana vägen för böneutropen. Frågan var kontroversiell och speciellt på nätet var debatten både livlig och hätsk. I Botkyrka kommun var det bara de invandrarkritiska Sverigedemokraterna som uttalade sig negativt emot böneutropen.

Frågan stöttes och blöttes i kommunens olika instanser innan fullmäktige till slut hänförde ärendet till polismyndigheten. Enligt polisens beslut får moskén ha böneutrop tre till fem minuter mellan klockan 12 och 13 på fredagar. I enlighet med polisens tillstånd har högtalarna riktats mot tre geografiska riktningar, industriområden och platser där det inte bor folk. Ljudstyrkan får enligt beslut inte överstiga 60 decibel.

Eldsjälen bakom ansökan om böneutropen var nöjd. I en intervju i P4 berättade Ismail Okur hur lycklig han kände sig efter beslutet:

Jag darrar hela jag, jag är så glad! Nu ska jag ringa runt till alla medlemmar.

Hundratals troende muslimer hade samlats till moskén inför fredagsbönen.

Inför det första utropet på fredagen den 26 april, menade Ismail Okur:

”Nu känns det jättebra, jag känner mig hemma. Vi har levt hela våra liv i Sverige, vi har betalat skatt, vi har varit duktiga medborgare, vi har gett mycket till Sverige. Nu vill vi ha lite tillbaka. Nu vill vi ha religionsfrihet”.

Men även meningsmotståndare var på plats.

Karim Shamhamadi, ”Gruppen för ett gemensamt samhälle i Botkyrka”, var besviken. Han menade att böneutropen strider mot religionsfriheten, eftersom utropen i sig är religiös propaganda. Karim Shamhamadi ansåg att det är fel att polisen fått ta beslutet och menade att det är en fråga för riksdagen. ”Gruppen för ett gemensamt samhälle” kommer att hålla demonstrationer utanför riksdagen för att få politikerna att ta sitt ansvar.

Andra böneutropsmotståndare på plats uttalade åsikter som:

”Vi har en kristen kultur här i Sverige och i Skandinavien och böneutrop passar inte in här. Vår kultur försvinner så småningom.”

Bild:

Interiör från Fittjas moské. Golvet i bönesalen är täckt med en röd matta som berörs med pannan under bönen. Cirka tusen personer deltar varje vecka i fredagsbönen och omkring 2000 besökare brukar besöka Fittja-moskén under Ramadan.

Fredagsbönen är veckans huvudgudstjänst

Troende muslimer förväntas be i en moské minst en gång i veckan. Fredagsbönen är veckans huvudgudstjänst. Plikten att förrätta fredagsbönen i en moské gäller endast män. Ofta finns det en särskilt avsedd plats för kvinnorna, antingen i ett eget rum, eller uppe på en läktare. I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet bibliotek och bespisning, samt hos de större moskéerna ibland även härbärge, sjukhus och en teologisk skola, madrassa. Bönen leds av en imam.

Ordet moské betyder ”plats för tillbedjan” och härstammar från arabiskans masjid. Många muslimer i Sverige vittnar om betydelsen av att ha en riktig moské att gå till. Det känns viktigt för den muslimska identiteten och innebär ofta att församlingen inte behöver trängas i en lokal, som ofta är en källare i ett miljonprogramsområde, men även kan vara en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme. Moskéer med utrymme för fler besökare ger kvinnorna möjlighet att delta i religionsutövandet under fredagsbönen, då de annars endast erbjuds tillträde i mån av plats.

Tidigare förrättades bönen i Botkyrka i en liten källarlokal i ett bostadshus i Fittja. Fittja moskén är byggd som en traditionell turkisk moské med en orientaliskt inspirerad arkitektur. Den började byggas år 1998 och är uppförd efter ritningar av den turkiske arkitekten Eray Ercan Aygün och stod klar i april 2007. Den ägs av Islamiska Kulturföreningen i Botkyrka, en turkisk-dominerad församling med drygt 1 500 medlemmar.

Moskéer i Sverige och utomlands

De svenska moskéerna finansieras ofta helt av bidrag från församlingsmedlemmar och i vissa fall även från organisationer utomlands. Insamlingen av medel till en egen moské är en viktig uppgift för många svenska muslimska församlingar och bygget av moskén kan på grund av bristen på pengar ta lång tid.

Profeten Muhammeds hus i Medina kom att utgöra den modell enligt vilken moskéer traditionellt byggs med omgivande borggård och pelarhall. Moskéerna varierar till utseendet men kännetecknas vanligen av sina minareter, från vilka muezzinen kallar till bön fem gånger om dagen.  Nu förtiden har den funktionen ersatts av högtalare. Utanför moskén finns alltid en gårdsplan, sahn, med en fontän eller dylikt som är till för den rituella tvagningen före gudstjänsten.

Bild:

Fittja moské, minaret. Troende muslimer förväntas be i en moské minst en gång i veckan.

En vacker sommardag i juni besöker jag Fittja-moskén, vars tak kröns av en kupol med en minaret för böneutropen på höger sida. Minareten är 32,5 meter hög och sägs vara det högsta utropstornet i västra Europa. I den lilla trädgården på gårdsplanen framför moskén vid fontänen möter jag en vänlig och tillmötesgående vaktmästare, som visar sig bli glad, när jag ber att få beskåda byggnaden invändigt.  Vi går in genom en stor portal som består av tre spetsbågiga öppningar. Den är dekorerad med flerfärgat kakel och mosaik som i orientalisk arkitekturterminologi kallas iwan.

Efter att ha tagit av oss skorna leds jag in i bottenvåningen. I en stor festlokal står bekväma soffor i ljust tyg med breda bruna ränder runt väggarna och en vacker turkisk matta i matchande färger täcker golvet. Förutom fontänen i den lilla trädgården som används för den rituella tvagningen, finns särskilda tvättrum för kvinnor och män i korridoren. Här på bottenvåningen finns även gästrum, ett bibliotek och en bostad för imamen. Vaktmästaren pekar på en stor hiss som för upp till bönerummet och vidare upp till översta våningen.

Vi går uppför trappan som leder till det gigantiska bönerummet. Mitt i kupolen hänger en mycket stor kristallkrona. När jag undrar hur den har transporterats från Turkiet, berättar han att den har levererats i många mindre delar. Kupolens insida är försedd med fönster och omgärdad av en träpanel av björk. Den centrala bönesalen har ornamentalt handmålade kakelprydda väggar i blått, vacker mosaik i invecklade mönster och med kalligrafi. Inga bilder förekommer. Genom kupolens fönster flödar ljuset in. Golvet i bönesalen är täckt med en röd matta som berörs med pannan under bönen. Qibla är en kompass som används av muslimerna för att rikta bönen mot Mecka. I den östra väggen finns en nisch, mihrab. Bönen utförs alltid i riktning mot Kaba, som är en byggnad i Mecka i Saudiarabien och muslimernas viktigaste helgedom och islams heligaste plats.  Till höger om nischen befinner sig en lika rikt dekorerad predikstol, som kallas minbar.

Vi går upp till balkongen, som är tudelad av ett draperi. Här får kvinnorna följa skeendet nere på golvet. Kvinnor och barn är åtskilda från männen. Cirka tusen personer deltar varje vecka i fredagsbönen.


Artikelns författare Lilian O. Montmar har bl.a. arbetat som gymnasieadjunkt i språk i en kommun med många olika kulturyttringar under 30 år.

Som en gemensam tråd genom hennes böcker löper frågor kring ursprung och identitet och vad som formar oss till de människor vi blir. Utöver sitt författarskap är hon verksam som tidningsskribent och föreläsare på bibliotek och i skolor. År 2002 hedrades hon med det österrikiska Luitpold-Sternpriset för Litteraturens Främjande.


Lilian O. Montmars senaste böcker:
Dimma över Albysjön, 2007 (finns även som e-bok och på mp3)
Solnedgången kan ingen ta ifrån mig, 2008 (finns även som e-bok och på mp3)
Kolonisterna på hjortronmyrarna, 2010
Maria Magdalena Mathsdotter, Kungen, samekvinnan och den franske pastorn, 2012

Se även andra artiklar och recensioner av och om författaren:
Bokrecensioner och mer information om författaren
Författarintervju i UR-play om boken Maria Magdalena Mathsdotter

Text:
Lilian O. Montmar
,
adjunkt, författare
Publicerad: 18 december 2013
Uppdaterad: 18 oktober 2016