Eftersom många av flyktingarna var högt utbildade människor - läkare, lärare, ingenjörer, tekniker m.fl. - måste denna utvandring ha varit mycket kännbar för den östtyska republiken.
Muren delade Berlin
Till en början var det en låg mur som många lätt kunde fly över. Men den byggdes ut under årens lopp. Hus röjdes till marken så att en 100 meter bred zon bildades längs muren så att gränspersonalen lättare kunde bevaka muren.
Muren löpte från norr till söder och delade staden Berlin i två halvor. Den sammanlagda längden runt Västberlin var 46 kilometer (se karta). Man har beräknat att en mindre stad kunde ha byggts med det material som gick åt till muren. Och taggtråden skulle räcka ett varv runt jorden
För Västberlin var murens följder också negativa. Många ungdomar lämnade Västberlin och flyttade till Västtyskland. Västberlin fick därför en ganska åldrad befolkning. 22 procent av befolkningen var över 65 år. I resten av Västtyskland var motsvarande siffra 12 procent.
Nästan omöjligt att fly till väst
I och med tillkomsten av Berlinmuren blev det praktiskt taget omöjligt för östtyskar att ta sig till väst. Cirka 80 gränsövergångar stängdes och fönster murades igen. Senare röjdes en flera hundra meter bred remsa på den östra sidan för att ge plats åt hinder och bevakningsanläggningar. Innan gränsen stängdes igen helt lyckades under årens lopp ändå drygt 5000 personer fly, varav 574 östtyska så kallade folkpoliser.
Antalet personer som sköts till döds av de östtyska gränsvakterna i samband med flyktförsök vid Berlinmuren var 239 personer.
Berlinmuren öppnas
Under hösten 1989 flydde hundratusentals östtyskar till väst via Ungern, Prag och Warszawa. Demonstrationer för demokrati utbröt i flera östtyska städer. Den 9 november 1989 beslöt den hårt trängda östtyska regeringen att öppna Berlin för fri passage. Under stort jubel firade människor från stadens båda delar den nyvunna friheten.
Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare
