+ Visa hela artikelserien
M

Det svenska näringslivet och jobben, del 2: Industrin omvandlas

Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick på högvarv, men under 1970- och 1980-talen drabbades flera branscher av nedläggningar till följd av ökad internationell konkurrens. Den svenska industrin har därefter genomgått stora omstruktureringar för att anpassa sig till globaliseringen.
Bild:

Varvsindustrin var länge en av de viktigaste industribranscherna i Sverige. Bilden visar Eriksbergsvarvet i Göteborg.

Industrin förändrades

Med början på 1920-talet, men i större skala först efter andra världskriget infördes tidsstudier för att effektivisera. Därefter arbetsdelning, specialisering på en uppgift, jobb vid löpande band. Företagen ville ha massproduktion i långa serier. Det sänkte arbetskostnaden för varje enskild produkt och därmed priset. Det här kallas ibland ”andra industriella revolutionen”. (Till den räknas också användningen av elkraften och förbränningsmotorn.) Massproduktion förutsatte masskonsumtion – att arbetarna fick stigande löner och kunde handla mer.

Transportindustrierna expanderade (växte) kraftigt i mitten av 1900-talet. Volvo, Scania, Saab byggde personbilar och lastbilar. Varvsindustrin växte och efterfrågan på tankers och snabba fraktfartyg verkade omättlig under 1950-talet och 1960-talet. Götaverken, Eriksberg (Göteborg), Kockums (Malmö), Uddevallavarvet och andra erbjöd flera tiotusental jobb. Stålverken levererade plåt och hundratals andra underleverantörer tillverkade metalldelar, kablar, klädslar och mycket mer.

När bilarna blev fler måste nya och bättre vägar byggas. Bensinmackar och bilverkstäder gav tusentals jobb. Ökat resande ledde till att hotell och motell tillkom liksom vägkrogar, caféer, kiosker. På liknande sätt bildades andra grupper av företag som drog med varandra och gav fler jobb – och nya typer av jobb.

Efter världskrigets slut 1945 gick industrin på högvarv. Det ledde till optimism och stark tillväxt i många företag under 1950- och 1960-talen. Arbetskraftsbrist rådde. Tusentals kvinnor kom ut i yrkesarbete. Yrkeskunniga arbetare från Tyskland, Italien, Jugoslavien men främst från Finland och andra nordiska länder flyttade in. 1956 blev nordiska arbetsmarknaden gemensam, vilket starkt ökat rörligheten över gränserna. I våra dagar verkar strömmen ha vänt. Tusentals unga svenskar jobbar i Norge. Många arbetspendlar över Öresundsbron till Danmark.

Textilindustrin och varvsindustrin gick mot nedläggning under 1970-talet. Konfektionsindustrin (kläder) klarade inte utländsk konkurrens. Tillverkningen flyttades till låglöneländer. Storvarv i Japan, Sydkorea och senare även i Kina kunde bygga fartyg till lägre priser än de svenska. I ett enda svep försvann 25 000 jobb, när de ovan nämnda svenska varven lades ner. Gruvor och stålindustri hade problem länge; alla järnmalmsgruvor i Bergslagen stängde. Genom sammanslagning bildades SSAB (Svenskt Stål AB), som övertogs av staten på 1980-talet. Främst Kinas enorma behov av järn och stål har de sista åren gynnat gruvföretaget LKAB. Nya gruvor öppnades 2012, bland annat i Pajala.

Skogsindustrin rationaliserades mycket framgångsrikt. Samma gällde under 1980-talet kemisk industri, transportindustri samt energi- och elektroindustri.

När industrier inte klarar konkurrensen måste de rationalisera. Räcker inte detta krävs en omstrukturering.

Omstrukturering

När ett företag ändrar sin struktur, kan det ske genom att nya produkter (varor) börjar tillverkas, medan tillverkningen av tidigare produkter upphör. Produktionen kan ändras eller breddas (få tillskott). När Ericssons tillverkning av mobiler inte lönade sig upphörde den. Företaget koncentrerade sig på mobilnät, där företaget ledde utvecklingen och kunde konkurrera. Forskning och utbildning gäller för alla företag som vill hänga med.

Nedläggning och sammanslagning är andra former av omstrukturering. Saab har lagt ner sin biltillverkning i Trollhättan. Kvar finns lite reservdelsförsäljning och hoppet om att elbilar ska byggas i lokalerna. Läkemedelsföretaget Pharmacia slogs samman med amerikanska UpJohn, och framgångsrika Astra (med magsårsmedicinen Losec) gick ihop med brittiska Zeneca. Tyvärr har det lett till att både forskning och tillverkning har flyttat till andra länder. Mängder av jobb försvinner En form av internationalisering (globalisering) där företagets blågula färg bleknar allt mer.

Uppgifter och frågor

  1. Under ”den andra industriella revolutionen” skedde en kraftig effektivisering. Beskriv med egna ord.
     
  2. Hur kan förändringar i trafiken få så stora följder för industrin?
     
  3. När gick industrin särskilt bra under 1900-talet? Vilka följder fick denna utveckling?
     
  4. Beskriv några av de nedläggningsperioder som inträffade för svenska industrier.
     
  5. Vad menas med omstrukturering? Vad kan den få för följder? Vilka är positiva och vilka är negativa, tycker du?

 

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare

Publicerad: 29 maj 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016

Annons