M

Babylonien och Assyrien

Tvåflodslandet eller Mesopotamien är ett av de områden där den mänskliga civilisationen först slog rot. Det är ett bördigt land där vägarna mellan Europa, Indien och Kina drar fram. Därför har detta område varit skådeplatsen för otaliga krig och strider. Många stormakter har genom historien avlöst varandra och kontrollerat området.
Bild:

Judiska upprorsmän som kapitulerar inför assyriska soldater 732 f.Kr.

Efter att det sumeriska riket hade gått under omkring 2000 f.Kr härskade assyrierna och babylonierna omväxlande i ungefär 1500 år över Mesopotamien och angränsande områden.

Babylonien var den södra delen av Mesopotamien (det gamla Sumer och Akkad, se karta) medan Assyrien låg i den norra delen (se karta). De var krigiska folk och båda skapade tidvis stormakter som omfattade stora delar av Mellanöstern. Båda stormakterna var också arvtagare till den gamla sumeriska kulturen och förde denna vidare.

Gammalassyriska riket

Assyrien hörde kulturellt sett intimt samman med Babylonien. Området hade sedan lång tid tillhört olika härskare (sumerer och akkader) som styrt i Mesopotamien.

Det gammalassyriska riket (ca 2000-1750 f.Kr) var den första stora statsbildningen i Assyriens historia. Till en början styrdes Assyrien för det mesta av inhemska furstar, men under 1700-talet f.Kr blev det en lydstat under Babylonien.

Gammalbabyloniska riket

Den främste härskaren i det gammalbabyloniska riket var Hammurabi (ca 1792-1750 f.Kr). Han gjorde staden Babylon till huvudstad. Under Hamurabi blev Babylonien ett mäktigt rike som även innefattade områden i norra Mesopotamien inklusive, för en kort tid, städer i Assyrien.
 

Bild:

Karta över det gammalbabyloniska riket under Hammurabis tid (ca 1792-1750 f.Kr).

Hammurabi är mest känd för sina lagar, inhuggna i sten. Babylonierna förde den sumeriska lagtraditionen vidare men införde hårdare straff. Vedergällningens princip gällde - "öga för öga, tand för tand". Lagarna var också orättvisa på så sätt att brott som hade begåtts mot personer med hög social ställning bestraffades hårdare än brott mot personer med lägre social ställning. Detta är historiens äldsta bevarade lagsamling (282 lagar som hittats inristade på en stentavla, se nedan).

I detta "gammalbabyloniska" rike var Babylon huvudstad. Dess storhetstid inleddes under kung Hammurabi. Staden fortsatte därefter att vara den andliga metropolen (viktiga storstaden) i tvåflodslandet även efter det gammelbabyloniska rikets fall under den nyassyriska perioden (se nedan).

Både assyrier och babylonier räknade staden som sitt kulturella centrum, vilket dock inte hindrade att den förstördes flera gånger under nyassyrisk tid efter att babylonierna gjort uppror.

Vid denna tid skrevs den babyloniska sammanhängande versionen av Gilgamesheposet. Grundtemat är sökandet efter det eviga livet. Där ingår också berättelsen om den "stora floden" som senare förmedlades till israeliterna och i biblisk tradition blev syndafloden.

Nyassyriska riket

Under Hammurabis efterföljare försvagades Babylonien. Från 1300-talet f.Kr uppnådde istället Assyrien som en allt starkare maktfaktor i regionen. Efter hettitrikets fall ca 1200 f.Kr (hettiterna var ett annat krigarfolk som styrde tillfälligt i området) var Assyrien den enda kvarvarande stormakten och kom därefter att få en framträdande roll i världshistorien i 600 år framåt.

Rikets verkliga storhetstid inleddes under det åttonde århundradet f.Kr i samband med Tiglatpilesar III:s regering (745-727 f.Kr). Då lades grunden för det nyassyriska rikets ledande ställning som världsmakt.

Assyrien gjorde sig känt som en hård militärstat. Besegrade folk deporterades (tvångsförflyttades) till andra områden för att försvaga deras motståndskraft. Detta råkade t.ex. judarna ut för efter ett uppror år 732 f.Kr då en del av det judiska folket fördes till Assyrien.

På 660-talet f.Kr uppnådde riket sin största utbredning då även Egypten erövrades och för en tid ingick i riket (se karta). Därefter försvagades imperiet och till slut besegrades Assyrien fullständigt av en fientlig allians ledd av babylonierna. Assyriernas huvudstad Ninive föll 612 f.Kr och jämnades med marken. Därmed var assyrierna - det gamla härskarfolket - fullständigt utplånade.

Nybabyloniska riket

Babylonierna kunde nu ännu en gång skapa ett mäktigt nybabyloniskt rike (626-539 f.Kr). De använde sig också av hårda metoder. Under kung Nebukadnessar II:s fälttåg råkade exempelvis judarna återigen illa ut då Jerusalem - efter ett uppror - förstördes år 589 f.Kr och delar av befolkningen fördes bort i den "babyloniska fångenskapen".

Bild:

Målning som föreställer Babylons hängande trädgårdar med Babylons torn i bakgrunden.

Nebukadnessar är annars mest känd för de byggnadsverk som han lät uppföra i Babylon som nu blev en storstad med ca en miljon invånare. Babylon blev även dåtidens internationella centrum. Staden var bland annat känd för sina hängande trädgårdar som under antiken räknades till världens sju underverk. Där fanns också tempeltornet eller det som i Bibeln kallas för Babels torn.

Det Nybabyloniska riket blev inte så långlivat. År 539 f.Kr erövrades det av perserna, ett indoeuropeiskt folk som kom norrifrån och skapade ett av forntidens mäktigaste riken.

Babylonierna tog över sumerernas kultur. Den sumeriska matematiken och astronomin vidareutvecklades. Deras kunskaper låg till stor del som grund för den senare grekiska vetenskapen inom dessa områden.

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

  1. Vem var Hammurabi och varför kan vi idag tycka att hans lagar verkar hårda och lite orätvisa?
     
  2. Skriv ner några intressanta fakta om Babylon.
     
  3. Vad var Gilgamesheposet och vilken koppling har det till Bibeln?
     
  4. Nämn fakta i texten som visar att Assyrien var en hård krigarstat.

Ta reda på:

  1. Vad var enligt Bibeln så speciellt med Babels torn?
     
  2. Vilka var antikens sju underverk?

Diskutera:

  1. Varför har Mesopotamien bytt "ägare" så många gånger? Använd gärna en världsatlas och resonera kring områdets geografiska läge.

 

Litteratur:
Eva Queckfeldt, Medelhavsvärlden - 3000 år av historia, Studentlitteratur, 2010
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
A. Leo Oppenheim, Ancient Mesopotamia, University of Chicago Press, 1977


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Publicerad: 23 april 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016